Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
A. hammarskjöld
en resa till Tyskland, hvarifrån han kanske tänkte begifva
sig till England. Han hade nämligen i juni månad 1719, då
han med sin eskader låg utanför Göteborg, blifvit bekant med
lörd Carteret, hvilken såsom engelsk ambassadör da var pa väg
till Stockholm. Pa sin eskader hade Tordenskjöld med äkta
nordisk gästfrihet mottagit den berömde diplomaten. Vid afskedet
måste Tordenskjöld gifva lorden sitt ord på att komma till England,
»hvor en smuk fröken med 80,000 pund sterling nok ville ståe honom
an».1 Följande år sammanträffade Carteret i Köpenhamn åter
med Tordenskjöld, som nu var viceamiral, — denna grad hade
han nämligen fått som belöning för eröfringen af Marstrand.
Vänskapen dem emellan tycktes härunder ha än ytterligare ökats.
Man påstår också, att det löfte Tordenskjöld föregående år gifvit
Carteret varit hufvudorsaken till hans utländska resa. Därjämte
uppgifves äfven en annan orsak, nämligen att han ville besöka
sin törsta gynnare, grefve Löwendal. som nu bodde i Dresden.
Vare härmed huru som helst, allt nog Tordenskjöld reste på
hösten 1720 till Hamburg. Sedan ban där tillbringat några
veckor, reste han till Hannover. Här var det som han den -J-jJp
hos kammarpresidenten von Görtz hade sitt ödesdigra
sammanträffande med öfverste Jakob Axel Stael von Holstein.
Denne sistnämnde har af danske och norske historieskrifvare,
skalder och romanförfattare, för att icke tala om bokinakare,
blifvit på det lättsinnigaste sätt beljugen, förtalad och smädad.
Rothe kan vara någorlunda ursäktad, enär han skref allt för
kort efter Tordenskjolds död för att ha kunnat skaffa sig exakta
upplysningar om Stael. Fran svensk sida torde väl då icke
heller några sådana ännu ha framkommit. Men ar 1764
uppvisade Gjörwell i flere fall grundlösheten af de danska
författarnes liksom en deras svenska efterapares beskyllningar.2
Men denna uppsats har man utom Sverige alls intet vårdat sig
om, änskönt man borde ha blifvit ytterligare påmint om
densamma genom Svenskt biografiskt lexikon i dess uppsats om
Stael. »Skaldernes Adam-> har i sin tragedi »Tordenskjöld» gifvit
liksom en sanktion åt föregående författares uppgifter. Ännu
så sent som 1871 har öfverste Vaupell visat sig vara
fullständigt fången af dessa villfarelser.’ Han talar nämligen endast
1 Tordenskjöld till Lüdersen, Rothe 111. s. 133.
2 Se Svenske Mercurius, julius 1764. s. 74fi och följsnde.
’ Danske saml. II, ». 1. s. "237.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
