Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
a. hammarskjöld
Münuichhausen skulle vågat handla så förrädiskt mot
Tordenskjöld, skulle väl de andra hannoveranska oflicerarne, som voro
närvarande, ha varit lika nedriga och vågat göra gemensam sak
med honom? Det sannaste i Kölds berättelse torde vara hans
uppgift, att Tordenskjöld måste befalla honom att aflägsna sig
från den plats, där han och Stael stodo, och att Münnichhausen
måst taga honom i armen och draga honom därifrån och sedan
jämte en annan person hålla Kold fast, ända tills duellen var
slut, och Stael kommit upp på sin häst. Rothe säger i
anledning häraf. »Det kand være trolig de have anseet denne månd
for alt for håndfast, så og tro mod sin herre, då man desuden
veed han er en god fægtere.» Rothe tycks således anse, att
Kold skulle haft rätt att vid sin herres sida kämpa mot Stael’.
Har detta äfven varit Kölds mening, är det lätt att förstå,
hvarför Tordenskjöld befallt honom draga sig tillbaka, och
hvarför de andra sedan höllo honom fast, ty Tordenskjolds och Staels
duell var ingen duell mellan flere, utan endast mellan dem bägge.
Kold kunde likväl, där han stod, iakttaga hvad som försiggick
och berätta i detalj om själfva fäktningen, håde huru de bägge
motståndarne korsade sina klingor och oin det fel Tordenskjöld
Itegick, hvarigenom Stael kunde göra det utfall, som vallade
Tordenskjolds bane. Det framgår af hans ord, att Stael fällde
Tordenskjöld, som äfven enligt Kölds intyg var en dålig fäktare,
icke därigenom att han »lurade sin värja» i honom, utan därför
att han förstod att föra henne bättre än Tordenskjöld.
Det är ej nog med, att Tordenskjolds biografer framställt
Stael i den förhatligaste dager i hans förhållande till Lehn och
Tordenskjöld, utan de ha äfven gjort detta i sina skildringar af
hans sista lefnadsår. Efter deras framställningar skall Stael
kort efter duellen rest till Haag och där vistats några är som
sekreterare hos en holsteinsk minister grefve Flohr. Efter några
år fann han sig emellertid en dag nödsakad att i nattrock fly
frän Flohr till generalfiskaleti Noblings hus för att begära
generalstaternas beskydd. Dessa gåfvo honom detsamma genom att,
som det tyckes efter hans önskan, skicka honom till
statsfàn-gelset. Här hade dock Stael tillfälle att dagligen få besök af
en dam, som tillhörde en af Tysklands förnämsta ätter och som
sedan gifte sig med honom. Hennes namn var von Gersdorff,
hennes farbroder hade varit kursachsiskt sändebud i Holland, och
ur dennes hus skall hon ha blifvit »stulen» eller af någon egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
