- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
78

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

strödda meddelanden ocH aktstycken

Att emellertid en 8:t Sigfrid hnft något att göra med Värend,
synes rimligt däraf, att Växjö domkyrka var vigd till heder åt ett
helgon med detta namn. I)t:t är ock visst, att den svenska kyrkan
höll minnet af en Sigfrid heligt. Hvilket år detta helgon dog, finnes
ingenstädes angifvet, men dödsdagen måste hafva varit den 15 februari.

8:t Eskil., som verkade för kristendomens spridande inom
Södermanland, tillhör uppenbarligen k. Inge I:s tid, d. v. s. slutet af
1000-talet. I hans legeud omtalas han såsom bördig från England, som
följeslage och frände till ärkebiskop Sigfrid, hos hvilken han
tjänstgjorde som kapellan. Men den Sigfrid, som beledsagades till Sverige
af k. Inge l:s samtida Eskil, kan icke hafva> döpt k. Olof i
1000-talets början. Vi ställas härmed inför tre möjligheter: 1) uppgiften
att S:t Eskil var kapellan hos S:t Sigfrid är gripen ur luften — 2)
uppgiften att S:t Sigfrid i början af 1000-talet kom till Sverige och
döpte k. Olof är oriktig — 3) det har funnits tv& S:t Sigfrid: deu
som i århundradets början döpte k. Olof och den som mot
århundradets slut kom jämte S:t Eskil till Sverige. Att i denna fråga vinna
klarhet är ganska vanskligt. Att åtminstone en Sigfrid varit i Sverige
verksam, synes vara klart.

Ericus Olai auser det vara höjdt öfver alla tvifvel, att Olof
Skot-konung döptes af S:t Sigfrid. Han polemiserar endast mot
påståeu-det, att Sigfrids ankomst och konungens dop inträffat år 1108, hvilket
icke kan vara riktigt, »alldenstund Olof Skotkonutig afled före S:t
Olaf af Norge, åtta Är efter det han gaf S:t Olaf sin dotter till maka;
dessutom räknas S:t Erik som den tolfte konungen efter Olof
Skot-konung, och S:t Erik blef martyr år 1160, hvadan under de 52 år,
som skulle hafva förflutit mellan Olof Skotkonungs dop och S:t Eriks
död, tolf konungar skulle hafva regerat i Sverige, hvilket förefaller
mäkta otroligt.» Ericus Olai finner det mycket troligare, att Sigfrid
omvändt Olof Skotkonutig och hela hans rike vid pass år 956. Han
citerar Saxos påstående, att engelsmannen Bernhard, som verkat i
Norge, döpt Olof Skotkonung och gifvit honom namnet Jakob. Ericus
Olai antager, att här föreligger eu förväxling: det var Olofs son
sAinund», som tick namnet Jakob. Ericus anser det möjligt, att
Ainuud uppfostrats hos svågern i Norge och dar blifvit döpt. Någon
Bernhards missionsverksamhet i Sverige synes således ej af honom
hafva varit knud.

Olaus Petri, hvilken har ytterst förvirrade begrepp om
ifrågavarande tidskiftes historia — han låter t. ex. den af Adalvard till
kristendomen omvände Stenkil efterföljas af sin son eller broder Olof
Skotkonutig, hvilken döptes af S:t Sigfrid — omtalar, att k. Mildred
af England hade, på grund af en k. Olofs begäran, skickat till Sverige
predikanterna S:t Sigfrid, S:t Eskil, S:t David m. fl. K. Olof döptes
af den först nämnde vid Husaby i Sigfrids källa år 980 eller något
senare. Årtalet c. 980 är för tidigt, alldenstund det icke gärna kan
betviflas, att ju Olof Skotkonung var hedning år 1000 *, liksom hans

1 Jfr k. Olaf Trvgvessons uttalande om svenskarne omedelbart fore Svoldcrilaget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free