Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
strödda meddelanden och aktstycken
hillit, att Hunröd Vefredsson antagligen vid besöket i Sigtuna var
kristen sedan åtminstone tre år tillbaka, hvadan berättelsen om honom
icke synes vara fullt pålitlig. Hela Sigurds predikan är så affattad,
att den tydligen icke tillhör honom, utan sagoförfattaren. Om
Gunn-lög munk och Odd munk trodde p& k. Olaf Trvgvessons lif efter
Svolderslaget. torde mail ej kunna frikänna dem från benägenheten
att låta det märkliga betyda mera än det verkliga.
Att emellertid denne Sigurd biskop, som enligt Flatöbokens text
döpte Olof Skotkonung och lefde sina sista dagar i Värend, är
densamme som den svenska traditionens Sigfrid, är uppeubart, men det
kan ined fog frågas, huruvida vi här hafva för oss två vittnesbörd
eller allenast ett: så vidt vi kunna se af bevarade skrifter tinnes ingen
af ofvan meddelade detaljer hos hvarken Odd eller Gunlög och kunna
de således blifvit af den vida senare författaren till ]iåttr Halldors
lånade från den i Sverige utbildade traditionen.
Sigurd är åtminstone ett nordiskt namn. Att en
kristendoms-förkunnare kallades till Sverige från Norge, ligger visserligen inom
rimlighetens område. En kallelse från Norge är vida rimligare än
den kallelse fråu England, om hvilken de svenska källorna tala. Men
en omständighet är härvid värd uppmärksamhet: i de norska sagorna
kallas biskopen Sigurd. Detta nordiska namn borde således hafva
följt honom, när han flyttade öfver till Sverige. Den omständigheten,
att man i de svenska källorna envist talar om Sigfrid, synes mig
antyda, att dessa i detta afseende äro fullkomligt oberoende af de
norskisländska, samt att snarast de norsk-isländska författarne omdöpt en
i Sverige verkande Sigfrid med det norska Sigurd och därefter frjort
den svenske Sigfrid-Sigurd = den norske Sigurd. Såsom jag förut
yttrat, vill jag härmed icke hafva uttalat någon invändning mot
rimligheten, att den norske missionsbiskopeu Sigurd blifvit kallad till
Sverige och där varit verksam. Men den möjligheten är icke
utestängd, att de isländska författarne känt den i Sverige utbildade
traditionen och med denna utsmyckat den i Norge verksamme engelsman,
som i Norge fått sitt namn ändradt till den nordiska formen Sigurd.
Just däraf att denna senare namnform förekommer i de
norsk-isländska källskrifterna, synes mig de svenska källornas envishet att hålla
på namnet Sigfrid, som icke är nordiskt, vara ganska märklig.
En biskop Sigurd omtalas, t. ex. i Fagrskinna, som k. Olof helges
följeslage, då han kommen från Hyssland genom Sverige vände åter
till sitt fädernesland för att där finna döden vid Sticklarstad. Denne
Sigurd, om hvars härkomst intet tinnes uppgifvet, har enligt Adam af
Bremen, som kallar honom Sigfrid, varit verksam äfven i Sverige.
Han kan hafva varit morbror åt S:t Eskil, i hvilket fall
Eskilslegenden, som i andra afseenden är stvrkt med afseende på sin
trovärdighet, vinner ytterligare tillit. Han kan så mycket mera hafva varit
morbror till Eskil, som den Sigfrid Adam omtalar, af honom säges
hafva lefvat »ända till vår tid». Adam skref sin bok efter år 1072.
Sigfrid eller Sigurd torde således hafva varit gauska ung, då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
