- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
109

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE OCH RYSSLAND, EFTER FREDEN 1 KARDIS

109

Detta medgafs; dess lydelse befanns riktig, och den 6 mars
försiggick i en annan och mindre sal af slottet än den, där den
första audiensen ägt rum, fredens högtidliga bekräftelse genom
tsar Alexei.

Tsaren satt på sin tron. På ett bord framför honom låg
bibeln, under denna »fallbordansskriften», öfver den ett med ädla
stenar besatt krucifix. Sedan han svurit att hålla freden,
såsom det vore närmare utfördt i »fullbordansskriften», förde han
krucifixet till sin mun: »korskyssningen» var fulländad. De svenska
sändebuden erhöllo »fullbordansskriften», fingo nåden att kyssa
tsarens hand och en hälsning från honom att framföra till
konungen af Sverige. Nu som efter den förra audiensen fingo de
i sitt »hof» tsarens benådning» i mat och dryck; åter var
Prozo-rovskij värd och åter tvistades det om platser och skålar.1

Mot beräkning hade de svenska sändebuden vid
»korskyss-ningen» erhållit sitt afsked af tsaren. Men, som vi veta, hade de
ännu mycket att uträtta i Moskva. Instruktionerna ålade dem
att med ryska deputerade öfverlägga om hvarjehanda ämnen;
kreditivet anmodade tsaren att utse ombud i och för en
underhandling. Detta hade ock denne gjort; underhandlingar mellan
de svenska sändebuden och tsarens deputerade hade redan börjat
före den 6 mars och skulle komma att fortgå långt efter det
svenskarne officielt tagit afsked.

Då nämligen dessa den 28 febr. pliktskyldigast vid en
audiens tackat tsaren för det traktamente, hvarmed de undfägnats den
24, meddelade man dem, att denne utsett deputerade, med hvilka
de kunde öfverlägga. Med dessa deputerade — de voro fyra,
bland hvilka knäs J urij Al exejevitsch Dolgorukij och
»dum-nyj diak» Larion Lopuchin — sammanträdde de omedelbart
därefter till konferens. Ryssarne ville veta, hvilka goda saker
svenskarne hade att andraga. Vi minnas, att dessa ej voro få.
Men Horn, som å ena sidan icke synes varit förberedd för
konferensen och å don andra på något sätt fått kännedom om, att
tsaren höll på att aßiirda en ambassad till Polen, drog främst
af alla fram det, soin han tänkt spara till sist: frågan om
Sveriges bemedling mellan Ryssland och Polen.8 Sina order likmätigt
förklarade han härvid, att polackarne sagt sig gärna se Sverige

1 Jfr Loenbom, nnf. arb III, as. 153 ff. Tsarens »fnllbordansskrift» linnes
med bilagd öfversättning i K A.

1 Jfr Horn och koll. till K. M:t, Moskva "/, i »Legaterna Frih. B. Horns
m. fl. bref till K. M:t 1662»

Hut. Tidskrift 1891 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free