- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
123

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGE OCH RYSSLAND, EFTER FREDEN 1 KARDIS

123

uttryck åt den svenska kronans höghet; formerna måste, så vidt
möjligt var, likna dem, som brakades i Moskva vid dylika
tillfällen, och om ryssarne, såsom man kunde förutse, skulle söka
itt taga sig något företräde framför svenskarne, måste detta
förhindras. Omedelbart lade regeringen visserligen icke hand
vid de otaliga småfrågor, till hvilka de många formaliteterna
måste gifva anledning, utan lämnade detta åt underordnade
myndigbeter, i främsta rummet naturligtvis åt kanslikollegium.
Men själfva fastställelsen af dem skedde dock genom henne, och
dessutom togo dessa myndigheter oupphörligt henDe till rads i
tvistiga fall. Så kom före och efter de ryska sändebudens
ankomst mycken tid att förnötas i rådkammaren ined diskussioner,
om enkedrottningen vid ryssarnes första audiens borde placeras
till höger om konungen, »längre ned», eller till venster, men
»lika högt», eller om ryssarne ander sitt helsningstal till honom
skulle behålla sina mössor på sig eller ej, m. m. af samma art.

Man hade ursprungligen tänkt att föra ryssarne landvägen
iu till Stockholm, men riksrådet Bengt Skytte, som jämte några
andra af regeringen förordnats att uppsätta »processen» för deras
intåg, hemstälde den 13 mars i rådkammaren, huruvida man ej
i stället borde föra dfm sjövägen; på det sättet skalle man
kunna dölja sin brist på rytteri, hvilket vore så mycket
nödvändigare, som ryssarne brukade »pråla» med ett talrikt sadant,
när svenska sändebud kommo till Moskva.1 Förslaget gillades,
och den 16 mars afreste »holmamiralen» Richard Clerck med
tvänne »galejor» samt »jakter» och sespingar» till ett antal af
18 till Stocksund att mottaga ryssarne; i hans sällskap befann
sig ryske translatorn Brandt. Först den 19 ankommo
emellertid ryssarne dit. Under ceremonitvister, liknande dem, som
brukade förekomma i Ryssland, stego de ryska sändebuden ned
i »galejorna»; svensk lösen gafs gång efter annan under färden
genom skärgårdens klippor, besvarad vid inseglingen i Stockholm
med salvor från flera offentliga byggnader. Men mellan Clerck
och ryssarne talades intet »skriftvärdigt», utan blott om »skepp,
galejor och jakter.»

Vid strömmen midt emot Tre Kronor hade man lagt en
brygga i och för ryssarnes mottagande. Där mötte dem i vagnar
förre landshöfdingen Lars Fleming och landshöfdingen i Krono-

1 Ofvan cit. R. P. Skytt* företrädde i rikskansleren)} frånvaro denne, såsom
akterna visa; förmodligen var han nu det äldsta riksrådet i kanslikollegium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free