Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dotter ingick, äfven kunna tänkas såsom framkalladt af
nationaliteten, men intetdera kan i detta fall anses bevisande.
En liknande och kanske mera antaglig hänvisning till
Danmark, d. v. s. Skåne och Halland, lämnar den ätt, vi nu skola
närmare skärskåda, och som möjligtvis är, äfven den, en gren
af släkten »Domasse». Dess äldsta här i landet uppträdande
medlemmar äro ostridigt barn af en Lindorm, [1] ett namn eljest
sällspordt, men däremot synnerligt ofta förekommande inom denna
och befryndade ätter, hvarföre vi kalla denna ätt
Lindormssönernas.
Den 2 jan. 1344 upplåta Benkt Lindormsson, med
sparren öfver ett skaftadt blad i sitt ännu bevarade sigill, och
Abjörn Nockesson till Kristina Lindormsdotter den andel i
Asöja, som herr Göte (möjligen presten herr Göte i Unnaryd
nämnd 1337) där förvärfvat, och ehuru det icke är lätt att
afgöra hvar detta Asöja varit beläget, tyda dock alla
omständigheter därpå att det bör sökas i Småland, där Benkt 2 år senare
uppträder såsom sigillvittne. Det förefaller som om den
ifrågavarande gården[2] varit ett oskiftadt arfvegods, och det ligger då
nära till hands att antaga det Benkt och Abjörn varit svågrar, och
den senare gift med en syster till Benkt och Kristina. Om
henne hafva inga upplysningar kunnat vinnas, men samtidigt
med dessa uppträder med samma vapen [3] en Petter
Lindormsson såsom sigillvittne i Varberg 1336 och är den 9 maj
1345 på Bohus slott jämte flera andra närvarande vid Sigvid
Tranas morgongåfva till Martha Philipsdotter, [4] hvilken gåfva
efter halländsk sed och lag gafs före bröllopet. Den 25 maj
1347 är han i Lödöse och kallas då »advocatus norræ Hallandie»,
deltager 1357 i en kompromiss för bestämmande af det vederlag,
som borde lämnas för godset Hammar i norra Halland, hvilket
konungens moder hertiginnan Ingeborg skänkt till Skenninge
nunnekloster. Han kallas år 1358 riddare, men synes hafva
aflidit kort därefter, ty 1360 omtalas hans enka fru Margaretha. [5]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>