Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182
G. DJURKLOU
Men äfven ett annat, för den historiska forskningen
viktigare resultat bör därur framgå, nämligen en klarare uppfattning
af den egendomliga ställning svenska frälset intog under
medeltiden. Genom sina talrika förgreningar såväl uppåt som nedåt
var det med släktskapens fasta band sammanknutet med såväl
landets förnämligare män som de egentliga odalmännen, och
likasom en frivilligt ökad rustning kunde höja frälsemannen till
de förras jämlike, kunde uraktlåten tjänsteplikt försätta honom
åter i skattebondens trängre villkor. Frälset var således den
förmedlande länken emellan båda och därigenom också det kraftigaste
stödet för folkfrihetens bevarande. När därföre våld och förtryck
hotade att krossa den svenska skattebonden, talade blodets röst
till den närskylda och af maktens sötma ännu icke bedårade
frälsemannen ett kraftigare språk än den sväfvande
förhoppningen om egna fördelar, och utan detta innerliga samband
emellan frälset och ofrälset skulle måhända de blad, som vittna
om ärorika och lyckosamma strider under Engelbrekt, Sturarne
och Gustaf Vasa, kanske förblifvit oskrifna, och hela vår historia
en annan än den, som nu utgör vår stolthet och glädje.
Ändrade tidsförhållanden, en närmare beröring med det öfriga
Europa och därifrån hemtade nya intryck verkade visserligen,
att frälset under Vasaätten småningom omdanades till ett, efter
andra länders mönster ordnadt adelsstånd, men de gamla
traditionerna hafva ej kunnat alldeles utplånas, utan äfven hos
frälsets afkomma, Svea rikes ridderskap och adel, bevarat en
prägel af folklighet, som den oväldige häfdeforskaren städse skall
erkänna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
