Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GU8TAF III OCH EMIGRANTERNA
189
Af dessa memoirer, nedskrifna under författarens äldre dagar, Är
det naturligtvis det kapitel, som handlar om hans vistelse i Sverige
och hans förbindelse med de styrande där, som för svenska läsare
företrädesvis äger intresse. Själf berättar han, att han uppsatt och
länge bevarat en »mémoire detaillé» om Gustaf III:s regering och en
»journal exact’- öfver förloppet vid hans död och processen med
konungamördarna; men att han en gång under landsflyktens faror
ansett försiktigheten bjuda att förstöra dessa, så väl som andra
papper. Hans anteckningar äro således gjorda långt efteråt ur minnet
— åtminstone delvis äro de nedskrifna 1814 — men uppenbarligen
ur ett sällsynt godt minne, understödt af en mer än vanligt liflig
uppfattning.
Mycket nvtt eller upplysande för dem som känna denna period
af Gustaf IIl:s historia ar emellertid ej att hämta ur d’Escars’
anteckningar, särskildt därföre att de redan till en väsentlig del, för så vidt
de röra Sverige, äro använda i Ge£Froy’s bekanta arbete »Gustave III
et la cour de France»1. Om de ej kunna sägas sprida ett klarare
ljus öfver konung Gustafs och de franska prinsarnes politik, så äro
de dock rika på smådrag af intresse. Lifligt har d’Escars skildrat
sitt första sammanträffande med Gustaf III. l)et var i Aachen,
sommaren 1791, kort före det franska konungaparets misslyckade flykt
och olycksdagen vid Varennes. dEscars kom från Wien, där han
stått högt i gunsten bos kejsar Leopold, och konung Gustaf, stående
framför sitt skrifbord med korslagda ben, sökte utforska honom om
kejsarens afsigter, men fick endast undvikande svar, så att konungen till
slut utropade; »Monsieur, vous étes bien boutonné!» Först sedan
han företett ett bref från den franska drottningen, som röjde hennes
förtroende, blef d’Escars mera meddelsam. Men denna frirbehållsamhet
bidrog, enligt hans egen uppgift, att väcka konungens förtroende; och
det var på Gustaf IIJ:s egen begäran, som de franska prinsarna
ut-sågo (1’Escars till sin representant vid hofvet i Stockholm.
Ursprungligen bestämd för en liknande beskickning i Berlin, blef han ej litet
öfverraskad att af den preussiske monarkens egen mun vid en
fältmanöver i Schlesien, på vägen från Wien till Berlin, få höra sin nva
bestämmelse. »Le roi de Suède m’a joué un bien vilain tour», sade
Fredrik Wilhelm förbindligt. I Pillnitz fick han uppgiften bekräftad ur
grefvens af Artois egen mun. — Från Pillnitz-kongressen — »cette
montagne qui nenfanta qu’une souris» — begaf han sig till
Stockholm, dit åtföljd från Stralsund af en svensk officer, som
kommendanten därstädes general Pollett beordrat såsom tolk och följeslagare.
Anländ till Stockholm, möttes han af baron Taube med underrättelsen
att konungen väntade honom på Drottningholm, och att »Burmannia»,
galavagnen, skulle möta honom vid Nockeby bro för att i högtidligt
1 GefTroy hade genom välvilja af memoirhandskriftens ägare fått begagna den
för aitt arbete och är den förste som presenterat d’Eacors för allmänheten såsom
memoirförfattare. Utgifvaren af memoirerna i sin helhet har emellertid ansett, att Geffroy
därvid förfarit mindre grannlaga mot författarens minne (Introdnction, s. V).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
