Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
underråttel8er
historia. Grönsö anlades redan 1611 af Johan Skytte och tillhör
således våra äldre svenska slott. Mycket af intresse har förf. därföre
att anföra och har han äfven lyckats gifva en tydlig bild såväl af
slottets forna utseende som af dess inredning; äfven om andra, till
Grönsö hörande gårdars åbyggnader, såsom t. ex. det vid pass 100
år äldre Utö med dess egendomliga inredning, lämnas redogörelser.
Dessutom meddelas en del värderika uppgifter om diverse äldre
takmålningar, om den intressanta porträttsamlingen, oin den dyrbara
»Grönsötapeten», om trädgårdsanläggningarna samt om själfva godset
in. m. Någon ägarelängd upptages ej, då, enligt författarens utsago,
en sådan ej ligger inom ramen för hans arbete. Här hade dock varit
ett kanske ej återkommande tillfälle att i någon mån revidera de
uppgifter om de äldste agame, hvilka förekomma i Schlegels och
Klingspors »Uplands Herrgårdar». Särskildt hade varit af intresse
att, oin möjligt, utreda huruvida verkligen Grönsö kan vara identiskt
med det i Riksarkivets pergamentsbref n:o 2005 omtalade »Grunsö»,
som säges vara beläget i 1’tter-Selö socken af Selebo härad. I senare
handlingar skrifves namnet »Grænsø» (1457 Riksark.) och »Grøusøø»
(1465 Riksark.). Ågarelängden kan förökas med Magnus Grens
broder, kaniken Erik Stensson, ty när efter honoin skiftades gods
1457 d. 20 okt. (Riksark.), erhöll Magnus Gren, utom Giminersta
och en stor del andra gårdar i Julita socken, »Grænsø» samt Vallby
och Ekenäs på Tröjden.
Hvad förf. föresatt sig att lämna i sin lilla uppsats ar emellertid
af uttömmande natur och förtjänar så mycket mera erkännande, som
det vore att hoppas att hans exempel skulle mana andra innehafvare
uf våra äldre herresäten att i sin ordning göra liknande arbeten och
därigenom utvidga det knapphändiga material som förefinnes till
svenska husets historia. ^ jj jy_j ^
— Löjtnant Otto Behgström har nyss utgifvit Kongl.
Inoalid-inrättningcn på Ulriksdal (4 + 160 sid. Sthlm Norstedt 1891). För
flertalet af den nu lefvande generationen är säkerligen denna
invalid-inrättniDg obekant, så mycket mer som den svenska arméns invalider
till följd af omständigheternas makt icke på länge påkallat någon
allmännare uppmärksamhet. Det var dock meningen en gång att på
Ulriksdal upprätta ett svenskt »Hotel des Invalides». 1812 års
riksdag hade samtyckt till, att något kungligt lustslott finge upplåtas för
dylikt ändamål, en komité tillsattes, och efter åtskilliga förslag och
planer upplåts omsider 1821 Ulriksdals lustslott till lokal för
invalid-iurättningen och den 28 jan. 1822 öppnades densamma. Emellertid
befanns under årens lopp inrättningen vara alltför kostbar, ständerna
erbjödo redan 1840 den kungliga familjen att till sitt begagnande
återtaga Ulriksdal, men först 1849 skedde inrättningens upplösning;
där hade då sammanlagdt underhållits 383 officerare, underofficerare och
gemene. Öfver invalidinrättningens öden meddelar förf. en fullständig
historik samt dessutom biografiska notiser öfver inrättningens
styrelsepersonal samt öfver officerare och underofficerare, som där varit in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
