Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anteckningar om Lappmarken, särskildt med
hänseende till kristendomens införande
därstädes.
AF
E. W. B.
I sammanhang med Västerbottens kolonisation utsträckte
sig regeringens omsorg tillika till de angränsande lappmarkerna.
Redan under Magnus Erikssons minderårighet utfärdade drotset
Knut Jonsson, på grund af en på herredagen i Telge år 1328
mellan helsingboar och birkarlar träffad öfverenskommelse,
fri-hetsbref för en hvar, som ville bosätta sig i »den yttersta delen
af Helsingland mot norr», hvarjämte förklarades att nybyggarne
i juridiskt hänseende skulle lyda under fogden i Helsingland samt
att ingen tinge hindra lapparne, »homines Bilvestres et vagos,
vulgaritet1 dictos Lappa», i deras jagt eller ofreda de birkarlar,
som besökte dem. Såsom regent bekräftade Magnus år 1340
»till Guds dyrkclse och hans heders förökning och Sveriges rikes
nytta och bästa» nyssnämnda öfverenskommelse, så att »alla,
som å Kristo tro eller till kristna tron sig omvända vilja»,
ägde att för sig ocli Bina arfvingar taga mark i Lappmarken,
»hvilken i forna tider icke hafver varit i många människors
minne». Ar 1358 afgaf likaledes Erik Magnusson
kontirmations-bref pa dessa privilegier, hvilka »alla inneboende i Norrbotten
i Lappmarken till Sveriges rikes och kristna trons förökning unte
och gifne äro,–-och hvilka birkarlar, som ökenskogar
i tor:de endar (råmärken) efter sitt tarf och nytta söka vele,
det vi dem ingalunda neka».
De maktägandes omtanka i afseende på Lappmarken och
lapparne gick således i förstone ut på att kolonisera landet och
Hin. Tidihrift 1891 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
