- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
210

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att dymedelst på samma gång bland den hedniska befolkningen
utbreda den kristna tron. Någon egentlig bosättning i
Lappmarken torde dock ännu icke hafva förekommit, då det nedre
landet ju erbjöd så rikt tillfälle till nybygge. Däremot hade
lapparne redan tidigt trädt i handelsutbyte med birkarlarne, de
i kustlandet bosatta handelsmän, som förmedlade handeln med
lapparne och därvid ofta utsträckte sina handelsresor ända till
Vesterhafvet. Allt eftersom de särskilda lappmarkerna voro
desses hem närbelägna, fingo de dem sig anvisade till sitt
handelsdistrikt »att råda öfver». [1] För sina handelsrättigheter
erlade de till kronan en obetydlig skatt, som dock genom
särskild öfverenskommelse med Gustaf I år 1528 något ökades,
hvaremot de själfve fingo uppbära den skatt lapparne skulle
utgöra. Detta birkarlarnes välde öfver lapparne fortvarade omkring
300 år eller till slutet af Gustaf I:stes regeringstid, från hvilken
tid birkarlarnes handelsrättigheter småningom alltmera inskränktes
genom det direkta handelsutbyte, hvari kronan genom sina
lappfogdar ingick med lapparne. Johan III utfärdade åtskilliga
bestämmelser om kronans öfvertagande af denna lapphandel i första
hand, och var regeringen härvid mån om att icke bjuda lapparne
sämre villkor än birkarlarne. Så heter det t. ex. i en odaterad
instruktion för några lappfogdar, att »eftersom vi förnummit
hafva birkarlarne plägat årligen efterlåta lapparne till skänks
något koksalt, vilja vi fördenskull gunstligen efterlåta dem 2 t:or
och några kannor bränvin». Företrädesvis var det dock Carl IX,
hvilken närmare ordnade denna byteshandel till kronans förmån. [2]

Birkarlarne blefvo vid lifsstraff förbjudna att fara omkring
i Lappmarken och uppköpa varor på andra orter och tider än de
af konungen fastställda marknadsplatserna och marknadstiderna
och skulle därvid lappfogden först uppbära skatten och köpa de
skinnvaror han pä kronans vägnar ville behålla; »sedan må hvar
handla med den andra».

Genom sin maktställning hade birkarlarne fått ett välde öfver
lapparne, som de voro angelägna att icke gå miste om, hvarför
ock, när under Gustaf I:stes tid nybyggesanläggningar i


[1] Umeå lappar, som icke voro på detta sätt indelade, kallas i 1533 års
räkenskaper »kronans egna lappar».
[2] Efter en mantalsuppgift for år 1607 var antalet birkarlar i de särskilda
lappmarkerna vid samma tid följande: Umeå och Piteå lappmarker 20, Luleå
lappmark 18, Torneå lappmark 23 = 61. Dessa birkarlar bildade senare stommen
till borgerskap i de i början af 1600-talet upprättade norrländska städerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ht/1891/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free