- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
215

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANTECKNING ap. OM LAPPMABKKN

215

goda minne är naturligt. Hiorth »äger ock i sin berättelse om
detta sitt uppdrag, att de »så godt som med trug» måste tagas
från lapparne. I allt uttogos frän de särskilda lappmarkerna
16 gossar. Några af dessa rymde under vägen1 och resultatet
af hela företaget skall icke hafva utfallit gynnsamt. I en
uppsats om de lappska förhållandena från det följande århundradet
uttalas ock såsom en allmännare erfarenhet att de lappgossar,
som sändts till akademien i Upsala, oftast velat bibehålla »sitt
vilda uppfostringssätt och större delen af dem varit mycket
benägna till fylleri och bränvinssupande, så att genom dem mycket
ringa i kristendomens fortplantande uträttas kunnat».

Konungens förtjänstfulla bemödanden om kristeudoinskunskaps
bibringande åt lapparne och de kyrkliga förhållandenas ordnande
i Lappmarken stötte på ett allvarsamt hinder t svårigheten att
få dugliga och i språket kunniga präster, som ville slå sig ned
i landet. På kommissarien Baltzar Becks klagomål öfver
prästernas obenägenhet att bo uppe i Lappmarken, dit de endast
en gång om året ville resa, svarar konungen d. 27 juni 1608,
att han ingalunda ville det lida; ville icke prästerna stanna vid
lapp-kyrkorna, så skulle de afsättas. I en senare skrifvelse till
lappfogden lieinh. Stigher af d. 6 apr. 1611 uttalar konungen
sitt missnöje öfver denna prästernas motsträfvighet att bosätta
sig i Lappmarken. Han 6äger här, att han hört det prästerna
i stället-för att bo vid lappmarkerna uppehålla sig uti stora byar
ner i landet, draga till Lappmarken allenast en gång om året vid
julhögtiden och då förde med sig både bränvin och andra
köpmansvaror och »drefvo snart sagdt större handel än som birkarlarne
och således mera aktade deras köpenskap än som de akta deras
ämbete och gudstjänsts. Befallningen om att lapp-prästerna skulle
bo vid lapp-kyrkorna förnyas och all handel förbjöds dem.

Konung Gustaf II Adolf tog vid sin faders verk i förevarande
angelägenhet såsom i allt annat. Hans första omsorg blef att
gifva lapp-prästerna en tryggare ekonomisk ställning genom en
förbättrad aflöning, såsom synes af hans underhållsbref för fyra
lapp-predikanter af d. 20 juli och d. 27 aug. 1613. En sorglig
erfarenhet af huru lapparne i andligt afseende varit försummade
fick han vid sin resa omkring Bottniska viken vintern 1614, da

’ >Och med detsamma kom ett mäktigt, stort stormväder», beter det i Hiortbs
berättelse, »och lät _iog strax i samma stånden ransaka i hela socknen efter dera,
men ingen kunde dem Unna».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free