Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
tider bibehållit sig: kyrkor voro i hvar lappmark uppbyggda,
präster, kunnige i det lappska språket, skötte på stället de
prästerliga åliggandena och kristliga läroböcker funnos i tryck
på samma språk utgifna. Man skulle hafva trott, att nu allt
stod väl till och att kristendomens seger öfver det sega hedniska
väsendet nu var vunnen. Men såsom en blixt från en klar
himmel kom nu till regeringens kännedom, att fullständig
afguda-dyrkan med offerställen och träbeläten ännu ganska allmänt gick
i svang i Lappmarken. Det var vid ett lagmansting denna
upptäckt först gjordes, hvarom protokollsutdrag inskickades till
hofrätten. Konungen aflat då d. 11 dec. 1685 en allvarsam
skrifvelse till konsistorium i Hernösand ined infordrande af förklaring,
huru sådant vore möjligt och hvarför icke något meddelande
därom förut från konsistorium inkommit.
Konsistorii svar är dateradt d. 15 mars 1686 och innehåller
i inledningen en kort historik öfver hvad för Lappmarken i
kyrkligt afseende under förra regenter vidtagits och hvad under
den senast föregående tiden därutinnan åtgjorts, såsom
öfversättningar till lappska, anställande af präster, kunniga i lappska
språket, samt visitationsresor. Hvad nu det uppenbara
afguda-väsendet anginge, »så finna vi för våra personer», heter det vidare
i samma skrifvelse, »saken sig hafva som vi underdånligen här
upptäcka». Anledningarna sammanföras i 9 punkter: l:o »att
själfva Lappmarkens reformation icke så länge sedan är
verkställd, utan de gamla satans tjänare på den orten lefva ännu
och halta på båda benen, vilja tjäna Baal och Gud»; 2:o
lapparnes näringsfång, »skytteri och fiskeri», hvartill de äro vane
att bruka spådom och annan vidskepelse; 3:o svårigheten for dem
att ofta komma till kyrkan, hvarför de på aflägsna orter så
mycket mera äro benägna till att och lättare kunna utöfva sina
djäfvulskonster; 4:o gränsförhållandena till Danmark och
Ryssland, i det somliga lappbyar räknas tillhöra såväl det ena som
det. andra riket, hvilket gör lapparne genstörtiga och öfvermodiga,
så att de förmena sig kunna få skydd hos den ene konungen
mot den andra, hvilket synnerligen gäller gränsebyarne i Umeå
lappmark; 5:o svårigheten för prästerna att hos »ett så förvirradt
folk» kunna tvinga dem att oftare besöka Guds bus, låta döpa
sina barn in. ni. utan understöd af civile tjänstemän; 6:o
marknadsväsendet, i det mången fyller lappen med bränvin, ja, som
nu höres, gluckar (glödgar) det med socker, »så att han kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
