Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkomsten och karaktären ap kr)(1etstidens författning.
235
nom förbiseende erhållit en sådan form, att det blott synte»
angå regerande drottning, och i sådant fall skulle äfven gifta
prinsessor kunnat vara arfsberättigade ehuru först i andra
rummet. Bestämmelsen, att äldsta ogifta prinsessa borde vid manliga
liniens utgång tagas till drottning skulle med andra ord då blott
angifva ordningen mellan de arfsberättigade, nämligen så, att först
skulle tronföljden tillkomma de ogifta — enligt förstfödslorätt —
och sedan de med lutheraner gifta. Endast under denna
förutsättning kan det blifva möjligt att, såsom man stundom gjort,
anse, det Norrköpings arfförening äfven skulle uppställt
ständernas samtycke till prinsessas giftermål såsom ett villkor för
bevarandet af hennes successionsrätt, och visserligen kan detta
ändock knappast ske annat än genom ett analogislut. Ett
sådant samtycke omtalas nämligen i arfföreningen ej såsom ett
villkor för successionsrätten1 utan såsom ett villkor för rätt till
brudskatt, men orn verkligen meningen var, att gift prinsessa
skulle kunna hafva successionsrätt, borde, kan man sluta,
ständernas samtycke äfven hafva erfordrats för åtnjutande af denna
rätt, som ju var viktigare än rätten till hemgift. I alla
händelser är det klart, att prinsessors barn enligt den ifrågavarande
arfföreningen icke hade någon arfsrätt till tronen.2 Innebar nu
den kvinliga tronföljdens återupplifvande under Karl Xl:s
regering en fullständig återgång till 1604 ars arfförening, sa saknade
i själfva verket båda pretendenterna all berättigad grund för
sina anspråk, ej blott Karl Fredrik, som endast var son till en
svensk konungadotter, utan äfven Ulrika Eleonora, emedan hon ej
blott var gift, utan gift utan ständernas samtycke och därtill
med en reformert furste. Men nu är det ingalunda säkert, att
meningen med 1683 och 1693 års stadganden var att
återupplifva de anförda ilftaljbe»lämmeiierna i Norrköpings arfförening.
1 Sä vida man ej skulle vilja anse det såsoin ett korollarium uf löftet att ej
patvinga en gemål, men detta är väl knappast berättigadt. För öfrigt måste äfven
då i enlighet med den liberalare tolkningen uttrycket äldsta konungu- eller
furstedotter fattas såsom representerande prinsessa i allmänhet.
2 Se Stjernman, Alla riksdagars och mötens beslut, 1, s. 573. Om
prinsar föreskrifver arfföreningen uttryckligt, att de förlorade successionsrätten både
genom giftermål med främmande trosförvandt och genom giftermål utan
Btänder-n»s samtycke. Detta skulle knnna anföras såsom ett analogistöd for den
liberu-Inre uppfattningen af prinsessors arfsrätt, men en motsatt konsekvens kan ock
dragas. Då gifta prinsar ju hade en tydlig arfsrätt till tronen, var nämligen ett
sådant stud gande med afseende på dem uaturligt, men om meningen ej var att
tillerkänna gifta prinstssor sådan rätt, egde stadgandet ej på dem någon
tillämpning, och dess ntelemnande skulle sålunda kunna sügas gifva ett stöd åt
antagandet, att de voro alldeles uteslutna från tronföljden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
