- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
248

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

S. j. boethius

makten till att förstöra den fasta, lagbundna
förvaltningsorganisation, som envåldsmakten under faderns regering skapat eller
hägnat. De kungliga råden, kollegierna och länsstyrelserna skötos
åt sidan, och deras verksamhet uppdrogs åt nya myndigheter
— ombudsråden, upphandlingsdeputntioneu och ordningsmännen —
hvilka liksom de franska statsråden och intendenterna skulle blifva
verktyg för en fullständig centralisation. Da förbyttes hastigt
den svenska ämbetsmannavärldens tillgifvenhet för enväldet i
ovil ja och misstro, i synnerhet som förstörandet af de häfdvunna
förvaltningsformerna af många ansågs sammanhänga därmed, att
enväldet svikit den uppgift, som utgjorde så att säga dess
legitima grund, nämligen statsidéens kraftiga realiserande, och nu i
stället blifvit medel för en krigspolitik, som ej syntes dem
betingad af statens intresse utan af regentens egenvilja. Denna
byrakratiskt-konservativa framförallt mot myheterna» i
förvaltningen riktade opposition var den egentligen framdrifvande kraften
i den storm, som vid Karl XII:s död reste sig mot det kungliga
allenastyrande!.1 IIos de lägre samhällsklasserna rådde
visserligen missnöje och förtviflan öfver de tunga bördor som enväldet
gifvit Karl tillfälle att pålägga, men så djupt rotad var hos
dessa klasser vördnaden för konungamakten, att de, så snart
bördorna blifvit lindrade, antagligen skulle nöjt sig utan en
radikal förändring af själfva statsskicket. * De högre klasserna
däremot, hvilka i det dåvarande Sverige till största delen just
utgjordes af civila och militära ämbetsmän, eågo numera i
enväldet ej blott ett tillfälligt förtryck, utan en revolutionär
oin-störtning af den sa högt skattade byråkratiska ordningen, och
de kunde därför ej tillfredsställas med mindre än att denna
ordning betryggades genom enväldets fullständiga afskaffande.

Ett blott slopande för tillfället af det nya
förvaltningssystemet hade i själfva verket ej kraft en så radikal åtgärd, ty
den omständigheten, att det sammas verkmästare, Görtz, var
Karl Fredriks förnämsta stöd, hade bragt Ulrika Eleonora i en
naturlig motsats därtill, och med afseende på denna yttring af
enväldet var hon därför af sig själf villig att göra gemensam
sak med den byråkratiska oppositionen. Den skriftliga plan till
missnöjets stillande, som hon euligt Ueins program skulle frain-

1 Jfr Hj ii råe, a. a. ss. 703 o. f.

1 Ett fullgodt bevis härför synes böndernas förhållande vid 1723 års
riksdag erbjuda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free