Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
S. J. BOETHIUS
man förut erkänt arfsrätten, men begagnat sig af rivaliteten
mellan de båda pretendenterna, så förnekade man nu, stödjande
sig på Norrköpings beslut såsom i allo återupplifvadt, att
någondera af pretendenterna hade arfsrätt. Enligt denna uppfattning
blef Ulrika Eleonoras tronbestigning en usurpation, som borde
omintetgöras, och om ständerna valde henne till drottning, sä
hade de tydligen rätt att toreskrifva de villkor, de aktade nödigt,
d. v. s. att helt och hållet, utan hennes inblandning afgöra det
blifvande stasskickets beskaffenhet.
Att hafva gifvit upphofvet till denna rörelse, hvarigenom
först konungamaktens fullständiga förlamning möjliggjordes, är
de s. k. »riksfädemas» verk. Redan 1716 hade landshöfdingen
i Upsala Per Ribbing och Uplandslagmannen Gyllencreutz,
med biträde af advokatfiskalen i banken Schütz (adlad
Freden-stjerna) såsom sekreterare, uppgjort grundenia till ett nvtt
statsskick. 1 Så snart underrättelsen om Karl XII:s död börjat sprida
sig, sammanträdde de två förstnämnde med förste ombudsmannen
Stjerncrona, domprosten i Upsala Molin och justitieborgmästaren
i Stockholm Ilylthén8, och företogo tillsammans med dem i
Fre-denstjernas närvaro en revision af förslaget. Sedan detta
arbete, soin tog en tid af 3 veckor, fullbordats, meddelades
resultatet däraf en mängd högre ämbetsmän,3 »då desse och de
förenämnde herrar hufvudsakligen adopterade och antogo den uti
naturens ej mindre än i Guds och andra fria folks lagar erkända
1 Så Fredenstjerna i sitt »memorial om lagarnes verkställighet» till
ridderskapet och adeln den t» okt. 17(16 (tryckt 1769). Den anonyma berättelsen i Sk.
H. VII, som är den andra hufvudkällan för vår kännedom om förberedelserna till
1719 års statsskick, förlätiger dessa öfverläggningar tillbaka till tiden omedelbart
efter Pultnva och nämner äfven andra invigde. Fredenstjerna, såsom själf
medarbetare, synes dock böra tillerkännas vitsord. Man skulle emellertid kunnu tänks
sig olika öfverläggningar.
2 Fredenstjerna säger: *3-.dje dagen efter det konungens död vardt i
Stockholm bekant». Häremot synes strida, att enligt E. Benzelii dagboksanteckningar
(Ridderstad, Gömdt är icke glömdt, XI, s. 59, (54) Ribbing den o dec. var i 1’psida
ocb först den 21) kallades till Stockholm för den Görtziska rättegången samt Molin
den 14 predikade i Upsala. Tager man den 7, då dödabudskapet offentliggjordes,
till utgångspunkt i stället för den 5, då det ankom, så kan dock uppgiften vara
riktig, oin Ribbing oeh Molin gjort ett kortare besök i Stockholm.
3 Fredenstjerna uümner: högste ombudsmannen Lejonstedt, landshöfdingarne
J. Creutz, G. Bonde, K. Ribbing oeh v. Otter, statssekreterarne Barck, Duben,
Åkerhjelm och J. Cederhjelm, kansliråden E. Wrungel oeh Cederström, v. presi-
denterne Herdhjelin, Thegner oeh Wattrang. krigsrådet Reuterholm, lagmannen
Fehman ocb Strömfeldt, revisionssekreteraren Ehrencrona, generalmajorerna Fersen
oeh Cronstedt, ärkebiskop Steuehius saint biskoparne Gezelius, Ruddn och Lund.
I Sk. H. a. st. nämnas ock andra, men Fredenstjerna, säger också:» m. (1.
berömliga herrar ocb män af alla R. ständer».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
