Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
S. J. BOETHIUS
öppnade ett tillfälle att taga tillbaka detta steg, skyndade de
att begagna sig däraf. Endast Banér sökte göra gällande, att
ständerna genom att hörsamma den af Ulrika Eleonora utfärdade
riksdagskallelsen själfva erkänt hennes rätt till tronen; de öfriga
med Horn i spetsen förklarade, att ehuru alla önskade henne
till drottning, fanns dock för henne ingen aunan väg till tronen
än genom ständernas val, och sedan landtmarskalken tillkallats
och intygat, att detta var den allmänna meningen bland
ständerna, fann hon för godt att utfärda en ti|lden 20januari
ante-daterad skrifvelse, hvari hon förklarade, att hon visserligen af
nit för fäderneslandet företagit Big att ombestyra några
angelägna regeringsärenden, men att hennes afsikt ej varit att
beröfva ständerna deras valrätt, enär hon underrättats om, att
hvarken hon eller någon annan hade arfsrätt till kronan;
därjämte erbjöd hon sig nu att, om ständerna önskade att hon
skulle »framhärda med den tröttsamma regeringsbördan», regera
-efter de beslut och den regeringsform, hvilka nu eller framdeles
af Sveriges rikes ständer kunde varda författade».1 Till
yttermera visso förklarade landtmarskalken, då adeln därefter den
23 januari valde henne till drottning, att det skedde på »de
villkor, att H. M. underskrifver den regeringsform, som ständerna
ärna uppsätta», och till de ofrälse stånden, som därpå infunno
sig på riddarhuset och instämde i valet, yttrade han, att någon
hyllning ej skulle äga rum, förr än inan erhållit sen försäkring
och underskrifven regeringsform». Hylthén, som var
borgarståndets talman, framhöll dessutom i sitt svar den absoluta
giltigheten af 1604 års arfförening, att endast ogift prinsessa enligt
denna var arfsberättigad samt att ständerna sålunda hade fritt
val, så att de kunde »välja sig en öfverhet, som tillåter de
villkoren, som ständerna sig betinga vilja». Också var det först
sedan ständerna utarbetat och enats om de nya grnndlagarne
— drottningens försäkran och regeringsformen :— och dessa den
19 februari undertecknats af Ulrika Eleonora, som hon blef krönt
och hyllad. * Ja riksdagen blef icke ens utblåst forr än dagen
1 Skrifvelsen är tryckt i Ridd. ouh Adelns prot. I s. 12. lindsprotokollet
frun den 21 jan. 1719 är tryckt hos Gjörwell, Handlingar nti Sv. liist. otg.
utur Uppfostringssällskapets bibliotek.
1 Hådet gjorde nu ett försök att genom ständernas mellankomst förmå
drottningen att afstå från l*psala såsom kröningsort. Adeln förklarade också den
(» mars, att den önskade att kröningen skedde i Stockholm, och landtmarskalken
uppsatte ett memorial’ därom; »men», heter det därpå i protokollet. >soin det
berättades att H. M. intet vill låta kröningen ske här i Stockholm, och K. o. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
