Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPKOMSTEN OCH KARAKTÄREN Ap KR)(1ETSTIDENS FÖRFATTNING. 255
fullmäktige, som till slutligt afgörande hade att framlägga dem
för ständerna. Med afseende på justitieväsendet, hvartill
författaren äfven räknade utdelandet af belöningar, föreskrifves, att
•högsta revisionen skulle vara hos ständernas fullmäktige, hvarest
konungen presiderar och har votum decessivum, om ban behagar»,
att ingen skulle få straffas utan efter lag, att konungen fritt
skulle fä utdela penningebelöningar, men kronans fasta egendom
endast få förlänas pä lifstid och att adliga värdigheter
visserligen skulle fritt få utdelas af konungen, men ingen få räknas
såsom adelsman utan adelns samtycke. Slutligen ville
författaren, att vid ämbetsutnämningar en skulle föreslås, men konungen
äga rätt att förkasta förslaget och anbefalla uppsättandet af ett
nytt. Till lägre ämbeten skulle förslaget upprättas af den
öfverordnade myndigheten, men till högre af de underordnade,
nämligen så, att presidenter och andra högre (civila) ämbetsmän
skulle föreslås af »kollegierna, hvarutinnan de sitta»; generaler
och fältmarskalkar af krigsbefälet, biskopar »såsoin tillförene»,
andra prester af sina ahörare, »guvernörer och landshöfdingar
af ständerna i hvar provins»1 och utrikes sändebud af
kanslikollegiet.
Huruvida detta »projekt» framlades för det utskott, som
utarbetade det slutliga förslaget till regeringsform, är ej kändt;
åtminstone finner inan ej i diskussionerna hos stånden om detta
några spår af de för »projektet» egendomliga idéerna, så vida ej
möjligen dess »ständiga statskollegium af ständernas fullmäktige»
kan hafva gifvit upphof till ett af Ehrenpreutz den 7 febr. på
riddarhuset framstäldt förslag, att fyra af riksråden skulle väl jas
af ständerna och med dem »af de andra stånden 2 eller 3
adjungeras, hvilka skulle befordra hvars och ens angelägenheter i
kollegierna och domstolarna». Förslaget tillbakavisades
emeller-lertid genast af P. Ribbing som förklarade: .Detta är ett nytt
verk och nya påfund äro föga nyttiga», och af Cederhjelm, som
uttalade en farhåga för, att de föreslagna förtroendemännen »skulle
blifva såsom tribuni plebis hos de Romare och alltså intet
nyttiga».s
1 Det samma hade yrkats i den bekanta skriften; > Mestadels ständernas och
goda patrioters betänkande om regementsformen» från 1H-14 års riksdag, och
Söderköpings riksdagsbeslut af 159Ö hsde stadgat, att alla rikets »förnämliga ämbeten»
i landsändarna sä skulle besättas.
2 Ridd. o. Adelns Prot. 1, s. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
