Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
a. J. boethius
Hvad som tjänade 1719 års ständer till ledning vid deras
grundlagsarbete var däremot det Ribbing-Gyllencreutzska
förslaget. Detta finnes tyvärr ej i behåll, hvarken i sin
ursprungliga eller förändrade form, liksom ej häller konstitutionsutskottets
därpå grundade förslag, men diskussionerna i stånden om det
sistnämnda gifva dock en antydan om det forras forhållande till
regeringsformen. Ön; källorna till detta förslag meddelade
Fre-denstjerna 1766,1 att Ribbing och Gyllencreutz vid dess första
utarbetande genoingingo alla »förre regeringsformer och deras
aditamenter såsom konung Gustaf l:s regeringsform for
Vestergötland af den 9 apr. 1540, särdeles konung Gustaf Adolfs
regeringsform af 1634 och konung Karl X:s (sic) regeringsform af
1660 samt inånga forna till detta ämnet tjänliga handlingar,
som man ock ganska sorgfälligt saminansökte utur Archivo regni
samt Peringskölds. Palmskölds, Schmedemans och Hadorphs
samlingar hvad som till detta viktiga verket hörde. De förglömde»
— tillägger han — »icke häller att noga utforska visse
främmande frie regeringars och staters inrättningar, statuter och
reglementer samt hvad Grotius, Puffendorff m. fi. hafva därom
skrifvit». Från annat håll uppges, att de äfven hämtat
ingif-velser från Clarendons historia om den engelska revolutionen.
Med anledning häraf framställer sig den frågan: hvilket inflytande
hafva de anförda utländska källorna utöfvat? Att denna tids
svenska statsmän voro bevandrade i Grotius och Puffendorff kan
inan se af de statsrättsliga kategorier, hvarmed de plägade röra
sig,2 men då desse författare ej uttalat sig till förmån for
någon viss statsform, utan blott undersökt principerna för de
faktiskt existerande, kunna urbilderna till Frihetstidens författning
ej hafva hämtats från dem.3 Oin Grotius och Puffendorff på
dennas första upphofsman haft något annat, inflytande än ett
begreppsredande, har det blott varit, att deras teorier om
statsmaktens uppkomst — nämligen genom folkets öfverlåtelse
(samhällsfördrag) — gifvit ett stöd åt sträfvandet att göra den nya
1 Se ofvan s. 250 n. 1.
3 Exempel härpå hafva vi sett i det a. k. Silfverskö]daka projektet samt i
Silvii arbete (ae ofvan s. 253 o. 251). I rådssammankomsten den 21 jan. 17111
gjorde Horn en liknande indelning af monarkierna som den hos Silvius.
3 Möjligen skulle man kunna tänka aig, att de hoa Puffendorff förekommande
beskrifningarna på de 3 »reguliära» statsformerna: >demokrati, aristokrati och
monarki», (obegränaad och begränsad) kunnat gifva en ledning, men med
ingendera af dessa statsformer, sådana de karaktäriseras af honom, öfverensstämmer
Frihetstidens förfuttning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
