Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPKOMSTEN OCH KARAKTÄREN ap KR)(1ETSTIDENS FÖRFATTNING. 257
grundlagsstiftningen till riksdagens ensak. Ett sådant inflytande
är emellertid i hög grad sannolikt och bestyrkes särskildt af den
slående likheten mellan de åsikter, som 1719 års män enligt
Fredenstjerna »adopterade», och följande sats hos Grotius:1 »Folket
kan välja hvilken styrelseform det vill, och dess rätt i detta
hänseende må ej bedömas efter den ena eller andra formens
förträfflighet, hvarom meningarne äro delade, utan efter folkets vilja .
Hvad Clarendon angår torde »riksfäderna» knappast från honom
hafva hämtat något annat än ett stöd för sina konservativa
ten-de nser.2
Uppgiften, att man tog reda pä främmande fria staters
»inrättningar» m. m., bestyrkes af den mängd från äldre och nyare
tider hämtade historiska exempel, som anföras af David Silvius
i den senare — »oin det s. k. suveräna väldet» handlande — delen
af dennes arbete,3 genom hvilket författningens upphofsman tör
allmänheten framlade grunderna för sitt verk. Granskar man
närmare dessa exempel, finner man emellertid, att de framställas
egentligen blott såsom bevis pä folkens rättighet att pä ett eller
annat sätt inskränka sina konungars inakt, men ej såsom
direkta förebilder med afseende på det sätt, hvarpå detta hos oss
borde ske.4
Upplysningar härom ansågo sig Ribbing och hans
menings-vänner kunna erhålla på långt närmare håll, ty deras mål var
blott att — oin ock med vissa förtydliganden — återställa det
svenska samhällsskicket till hvad det varit före enväldet eller,
för att tala med Fredenstjerna, »återställa Sveriges illa
bortspillda frihet uti sin urgamla häfd och anseende», och det var
tör att erhålla säker kännedom 0111 »det forna skick och stånd,
som varit för riket så hälsosamt och lycksaligt», som de med
sadan ifver uppsökte inhemska statsrättsliga urkunder. Sådana
’ De jure belli et pocis I, kap. VIII. 8, jmfr ofvan s. 250.
1 Clarendon änger själf. Btt hnn ville öfvertyga folket om, att det bästa siittct
för detta att f|i sinn besvär afhjälpla vore den i landets gamla lagar stadgade
vägen och att en regering med »king, lords and comuions» vore den lyckligaste
konstitution i världen Det låg nura till honds att tillämpa detta på de dåvarande
svenska förhållandena.
3 Se ofvan s. 251 n. 2.
4 Af särskildt intresse är, att ban uppmärksammat den engelska fiktionen,
att konungen »kan intet fara vill», utan att ministrame enssmma äro ansvariga,
hvilken sedermera blifvit den allmänna konstitutionella grundsatsen. Den upptogs
dock såsom bekant ej i Fribetfitidena grundlagar, hvilka tvärtom stadgade, att
konungen i vissa fsll kunde för sina gärningar afsättas. Äfven på en sådan
lagstiftning anför Silvius exempel bl. a. ett inhemskt: Sigismunds försäkran 1587.
Hill. Tidskrift Ml
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
