Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
efterföljare i Frankrike, men väl en bred, på dokument stödd
framställning af Frankrikes utrikespolitik under furstens ledning, liksom
af de motiv, soin härunder påverkat honom, i viss mån en apologi
för honom själf, honom, som förstod att hålla sig uppe under de
mest skiftande regimer och som »aldrig öfvergaf en herre, förrän
denne började svika sig själf». Det har utspunnit sig en ganska
skarp strid om dessa memoirers äkthet. Af de upplysningar, som
härunder kommit i dagen, framgår, att memoirerna börjnde redigeras
efter restaurationen 1814, att fursten själf endast nedskrifvit vissa
viktigare detaljer, att han dikterat andra partier för sin släktinge,
sedermera hertiginnan af Dino, och att denna dam under furstens
öfverinseende redigerat somliga delar. Efter Talleyrands död ordnadeB
dessa fragment af nyssnämnda datn och furstens sekreterare M. de
Bacourt. Denne sistnämnde har slutligen förfärdigat en afskrift af
det hela, och det är denna afskrift, som ligger till grund för den
nu fullbordade publikationen. Däremot ha själfva originalen, om
inan så får säga, spårlöst försvunnit. Att tala om en förfalskning
vore emellertid säkerligen en öfverdrift, men väl kan mau endast
med en viss reservation upptaga det vidlyftiga memoirverket. Det
faller för kritiska ögon en skugga öfver dess genesis — man vet ju
ej hvad de nämnda personerna kunna ha undertryckt — och det nya,
som meddelas, lärer ej vara så mycket. I hvarje fall torde ur verket
framgå en bild af den ryktbare statsmannen, sådan han själf ville
ha den, han, till hvilken Metternich, när han 1815 fick sitt afsked,
ställde frågan: »hvarföre vill Ni ej vara Europas minister jämte oss»?
och som två gånger 1814 och 1830 afgörande ingrep icke blott i
Frankrikes utan i Europas öden. Till verkets intressantare partier
räknas skildringen af »l’ancien régime’s» ljufva tid, framställningen af
de spanska intrigerna 1808, liksom af kejsarmötet i Erfurt samma
år, då Talleyrand genom sitt uppträdande lärer ha slagit bryggan till
siu lysande position 1814 och 1815 (jfr för öfrigt ltevue (1’histoiri:
diplomatique 1891, 3, Bevuc bleuc och Finsk Tidskrift 1891 juni).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
