Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•288
HENRIK SCHüCK
monologiska form, är denna redan öfvergifven i den svenska,
något som enligt min mening måste för dem, hvilka i öfrigt
gilla Munchs bevisföring, afgjordt ådagalägga, att den latinska
texten varit originalet till den svenska.
I sammanhang med denna undersökning rörande Eriksvisans
äkthet har jag i ett till denna uppsats fogadt appendix behandlat
några andra likaledes tvifvelaktiga medeltidsskrifter.
Vi kunna nu vända oss till visan om Ilagbard och Signe,
som rönt den oförtjänta hedern att upptagas bland »Sveriges
Historiska och Politiska Visor». Sagan, om hvilken kväden
funnos både på isländska och forndanska, förekommer som
bekant i sin äldsta bevarade form hos Saxo. Frågan är nu: i
hvad förhållande stå folkvisan och Saxos latinska prosatext till
hvarandra? Enligt Grundtvig (D. G. F. I 273)1 hade Saxo
framför sig tre folkvisor, behandlande detta ämne, af hvilka vår
är en ättelägg af den mellersta; »thi — säger han — er end
Tonen bleven noget lavere, Klangen noget mattere, sa er vor
lille Vise dog endnu det selvsamtne kvad, der lød for Saxos
som forhen for Thjodolfs Øren». Denna åsikt har egendomligt
nog blifvit den allmänt antagna. Den ende, som mig veterligen
framstält en afvikande åsikt, är Rosenberg (Nordboernes Aandsliv
II, 454). Med rätta påpekar han, att det kväde, Saxo haft framför
sig, svårligen kunnat vara denna ballad — åsikten om en
folkvisa på [jiööolfs tid (800-talet) är ju uppenbart orimlig — utan
ett fnrnkväde i Eddadikternas stil, hvars innehåll sedermera af
en visdiktare kort efter Saxos tid skulle hafva lagts till grund
för en ballad. Ehuru denna förklaring naturligen afgjordt är
att föredraga framför Grundtvigs, kan jag dock ej ansluta mig
till den. Det synes mig långt rimligare, att en skald på
1400-talet med Saxos berättelse såsom källa skrifvit denna visa.
likheterna mellan bådas framställning äro så stora, att de
svårligen kunna förklaras genom antagande af en under närmare ett
halft årtusende fortlöpande tradition. Saxos historia innehåller
nästan alla de sagodrag, hvilka finnas i visan, och afvikelserna
äro sådana, att de utan svårighet kunna skrifvas på en sen
balladförfattares räkning.
’ Kör att ej i onödan öka uppsatsens omfång, citeras här i regeln blott
visans nummer i Grundtvigs samling. 1 detta arbete finnes som bekant en
fullständig redogörelie för den ifrågavarande visans alla nordiska redaktioner, oeh till
dessa redogörelser får jag en gäng för alla hänvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
