Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•290
HENRIK SCHüCK
alldeles ohistoriska romanvisan om Thorkil Troneson möta vi
namnet Esbern Snare o. s. v. Bättre anspråk på att räknas
såsom historisk äger icke häller Riddarstigen (Gr. 117). Visan
innehåller .ej mer, än att Riddar Stig, hvilken i ett slag för
hufvudbaneret, stupar efter en tapper strid; den ringaste
anledning — annat än namnet — att identifiera balladens hjälte
med en på Valdemar I:s tid lefvande Stigr hvitaleSr finnes icke,
men väl åtskilligt som talar däremot. En annan visa, Riddar
Stigs Bryllup (Gr. 76, Bergstr. 46), som Grundtvig likaledes
hänför till samma historiska person, kan, såvida man faster sig
vid den svenska redaktionen, afse att beskrifva hvilken som hälst
förnäm mans boning, ty mera skildras där ej; den danska visan,
som därjämte berättar, huru Riddarstigen med trollrunor »lockar»
konungens syster, är tydligen en rent romantisk dikt utan allt,
historiskt underlag.
Eöga bättre beställt är det med Esbern Snare (Gr. 131),
och Grundtvig medgifver själf, att det endast är namnet, »som
kan hjemle den en Pläds imellem vore historiske Viser». Den
första, ballad, hvilken kan sägas behandla en verkligt historisk
tilldragelse, är visan om Slaget vid Lena 1208 (Gr. 136), men
om dess samtidighet med deu besjungna tilldragelsen synas mig
befogade tvifvel kunna hysas. Såsom filologisk regel måste man
ju uppställa den satsen, att ingen dikt är äldre än den älsta
bevarade handskriften, såvida inga särskilda — yttre eller inre —
skäl tala därför. Finnas nu några yttre skäl, som tvinga oss att
förlägga denna dikt till 1200-talets början? Johannes Magnus
yttrar i sin historia, att ännu på hans tid existerade åtskilliga
»cannina» om slaget vid Lena; förutsatt nu att ärkebiskopen
med dessa ord ej blott afser de bekanta munkverserna — något
som i betraktande af hans lust att öfverdrifva ej är orimligt —
utan att han verkligen menar denna ballad, så hafva vi på yttre
grunder kunnat föra den tillbaka till 1400-talets slut. Pa inre
grunder torde man ej kunna föra dikten mycket läugre tillbaka
i tiden. Visan innehåller nämligen ej en enda uppgift,1 hvilken
’ En strof har visserligen ingen hemul i beskrifningen öfver slaget, nämligen:
Det vor om en hellig søndng,
meflsen vor god at høre:
Suereke drager till Oreaundt,
hand läder sit folck offuer fore.
Men denna strof förekommer ock i balladen om Dronning Margrttt (Gr. 159 b. v.
1*5), orh med framställningssättet i denna ballad passar strofen onekligen bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
