Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra Äldsta historiska folkvisoh
291
en balladfürfattare på 1400-talet icke kunnat hämta ur allmänt
tillgängliga källor, och flera synas t. o. m. icke kunna bero på
traditionen. Äfven Grundtvig måste för den svenska
redaktionens vidkommande medgifva »en senere lærd Paavirkning, i det
begge Sunesflnnerre Ebbe och Lorentz (Lars) nævnes i Sverkers
Følge, hvilket ikke tør antages for nogen folkelig Erindringj>,
men hvarför endast dessa uppgifter skola bero på lärdt
inflytande, är ej lätt att förstå, då äfven de öfriga återfinnas i
medeltidens vanliga historiska arbeten. Det enda skäl, som kunde
tvinga oss att gifva visan en högre ålder än 1400-talet, är
frånvaron af allt nationalhat, men om — såsom Grundtvig tydligen
med rätta förmodar — visan skrifvits i Danmark, bör detta ej
lägga något hinder i vägen för den datering, jag förmodar vara
den riktiga. 1400-talets svenskar hyste väl ett bittert hat mot
sina danska förtryckare, inen dessa hade ej samma skäl att hata
svenskarne, och så vidt jag vet företer 1400-talets danska
literatur inga spår af ett mera utprägladt svenskhat. Hvad nu
slutligen själfva stilen i balladen angår, gör denna knappt något
ålderdomligt intryck, och fäste man sig uteslutande vid denna,
skulle man väl snarare förlägga dikten till 1400- än till
1200-talet.
Vi kunna nu vända oss till den första ballad, som efter
alla tecken att döma värkligen tyckes hafva diktats ungefär
samtidigt med själfva den händelse, hvilken den besjunger, nämligen
visan om östgötalagmannen Laurentius Petris brudrof.
Innehållet i denna visa, hvilken numera blott finnes på danska (Gr.
155), ehuru den tydligen först diktats på svenska, är i korthet
följande. >Juncker Laueris» fästmö »lidenn Benedicktt» sättes af
sina fränder i kloster. Sedan Laueris röfvat bort henne ur
detta, nödgas de för hennes broder »Konge her Byrjal» fly till
Norge, där mannen efter ett lyckligt, men barnlöst äktenskap
aflider, hvarpå hans enka återvänder till Sverige och försonas
med sin broder. Någon samlad framställning af denna
kärlekshistoria finnes ingenstädes i vår medeltidsliteratur, och balladen
kan således ej vara bygd pä någon skriftlig källa. Visans alla
gamman än med v8r viga — v. 1*1 i rvd. b. är nämligen intet annat ün ett
sammandrag af v. 25—i red. a. Det är därför ganska troligt, ntt denna pnssns
endast lftnats frSn den väl först vid midten af 1400-talet författade dikten om
Albrekta och Margaretas strid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
