Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
HENBIK SCBOCK
gifves i visans alla redaktioner konung Magnus, och icke såsom
i värkligheten konung Sverker. Denne Magnus förklaras vidare
aflida i Upland af sjukdom, under det att Sverker stupade på
ett slagfält i Västergötland ocli Magnus Ladulås, som tydligen
afses, dog på Visingsö. Den fruktan för konungens hämd, som
visan uttalar, passar dessutom naturligen vida bättre för Birger
jarls och Magnus Ladulås tid än för Sverkers, enär dessas
stränghet i upprätthållandet af kvinnofriden outplånligt måste hafva
fäst sig i eftervärldens minne, under det att däremot samma
edsörelag enligt den vanliga och väl riktiga åsikten ej ens
existerat under Sverkers regering. Konungen säges vidare äga tvenne
döttrar, Elin, diktens hjältinna, hvilken gifvits i kloster, och
Karin, hvilken skulle »för landet stå» d. v. s. ärfva riket. Denna
uppgift är absurd, enär Sverker som bekant efterlemnade en
son, hvilken ock ärfde riket, under det att han däremot icke så
vidt man vet ägde någon dotter Katharina. Denna är tydligen
hämtad från Laurentius’ och Benedictas historia. Benedictas
föräldrar ägde värkligen tvänne döttrar, af hvilka den ena
röfvades ur kloster, under det att den andra, Katharina, blef
Sverges drottning. Men äfven Elin är kopierad från de senare
balladhjältinnorna, och löjligt nog från båda. I likhet med sin dotter
Benedicta är hon gifven i kloster, i likhet med sin dotterdotter
Ingrid är hon därjämte förlofvad — med konungen af
»Spanieland» — hvilka uppgifter åtminstone blott med svårighet kunna
förenas. Att visan om Sune är diktad senare än visan om
Laurentius, framgår vidare af Elins profetia på dödsbädden, att
en af hennes döttrar skulle liksom hon röfvas ur kloster, och
namnet Magnus antyder, att balladen är senare äfven än Folke
Algotssons brudrof. Den hänsynslösa kraft, ined kvilken
Magnus Ladulås vid detta tillfälle uppträdde, gjorde naturligen, att
han framför alla framstod för folkfantasien såsom den kränkta
kvinnofridens hämnare. Då vår visa begagnar sig af denna typ,
bör den gärna vara diktad icke så få år efter balladerna om
Algotssönerna. Själfva skildringen af klosterlifvet beror tydligen
på en sammanblandning af de båda andra balladernas
framställning. Liksom Benedicta röfvas hjältinnan ur Vreta kloster,
men liksom vid Ingrids bortröfvande — sådant detta skildras i
balladen om Magnus Algotsson — uppstår det en het strid
mellan röfvaren och hennes försvarare. Då bruden — såsom i den
nyssnämnda balladen — bortröfvas midt ur bröllopsskaran, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
