Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra Äldsta historiska folkvisoh
303
en dylik strid fullt naturlig, men här är den rent orimlig. I
nunneklostret är Elin nämligen omgifven af en vakt af — tolf
svenner, hvilka stupa till hennes försvar liksom David
Thorsten-sons inän stupat kring Ingrid Svantepolksdotter. Författaren
har i sin kompilationsifver förbisett den motsägelse, i hvilken
ban här invecklat sig, ty en vakt af tolf man inne i ett
nunnekloster omedelbart utanför en nunnas cell har naturligen aldrig
funnits.
Ehuru jag således tror, att denna ballad diktats långt efter
de båda andra samt med dessa såsom mönster — att döma at’
den något bigotta och moraliserande tonen först mot 1400-talets
slut — så är den dock möjligen icke utan all historisk betydelse.
Det förefaller nämligen ej alldeles otroligt — ehuru detta
naturligen endast gissningsvis kan yttras — att Sune Folkesons
karaktär kopierats från någon äldre, nu förlorad visa om Folke
Algotsson, hvari äfven skildrats hjältens och hjältinnans lif efter
enleveringen. Sä vidt vi af de sparsamma historiska
underrättelserna kunna gissa oss till, tyckas Algotssönerna hafva varit
synnerligen vilda naturer, och det är därför ej alldeles oantagligt,
att Folke Algotsson ursprungligen stått modell för balladens
karaktäristik af den brutale och utsväfvande kvinnoröfvaren.
Huru lätt en person kan göras till hjälte i en ballad, ined
hvilken han ursprungligen intet haft att skaffa, hafva vi sett af
visan oin Magnus Algotsson; ett annat exempel känna vi från
den bekanta dikten om Magnus och Sjöjungfrun, hvars hjälte
— dock troligen först på 1700-talet — identifierades ined Gustaf
Vasas sinnessjuke son. Ett nytt exempel härpå äga vi i en ännu
ej omnämnd ballad, hvars hjälte är den fornt omtalade Folke
Algotssou, ehuru denne i värkligheten tydligen intet haft att
skaffa med den i den ifrågavarande balladen skildrade
tilldragelsen, nämligen visan om Folke Lovmandsøn og Dronning Helvig
(Gr. 178). Falkuor Lovmandsøn är en ung riddare, som med
höfviskhet och tukt tjänar i konungens gärd, älskad af hvarje
fru och mö, men mest af drottning Ilelvig. Konungen, hvars
svartsjuka väckes, låter fängsla honom och kasta honom i en
spiktunna. Iliddarer bedyrar bögt sin oskuld, men — låter
visan honom säga — skall jag dö i dag, gör jag det hälst för
drottning Ilelvig. Drottningen, som likaledes i tukt och ära
älskat den unge riddaren, visar sedermera hans minne den största
heder, i det hon följer hans lik till grafven samt anslår tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
