Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FLOTTAN UNDER VASAKONUNGARNE
33.r>
Jakob Bagge, som 1541 beklädde denna post. Den första
ständige underamiralen åter var Henric Arvedsson [Gyllenankar]
som härtill utnämudes 1575, och sedan han drunknat, Bengt
Söfringsson [Gyllenlod]. Från de ständiga underamiralerna må
man noga skilja ett annat slag af amiraler, nämligen
skepps-gårdsamiralerna i Finland från 1583 och holmamiralerna i
Stockholm från år 1600. De fasta underamiralerna upphörde med
år 1619, och deras plats intogs dels af amiralerna i amiralitetet,
dels af vice amiraler. Sistnämnda titel förekommer visserligen
redan i 1577 års löningsregister, men blir ej allmänt nyttjad
fore år 1620. Ar 1628 tillkom en ny amiralsgrad,
skepps-iuajoren, hvilken benämning senare öfvergick till den af
schout-bynacht.
Ar 1602 utbyttes titeln öfversteamiral mot den af
riksamiral. Axel Nilsson Ryning var den förste, som innehade detta
höga riksämbete, hvilket han var långt ifrån vuxen. 1611 blef
han riksmarsk, hans efterträdare som riksamiral blef Göran
Nilsson Gyllenstierna, hvilken redan 1610 blifvit förordnad till
>riksens öfverste amiral», hvilken titel herr Zettersten
identifierar med den af riksviceamiral. Före inrättandet af
amiralitetskollegium voro riksamiralens åligganden tämligen obestämda.
Som hans biträde omtalas, år 1612, en riksviceamiral lians
Bielkenstierna, men sedan Karl Karlsson Gyllenhjelm 1620
blifvit riksamiral, fick han s. å. till närmaste man, eller
»underamiral», ryttmästaren under Upplandsfanan Klas Larsson
Fleming. Genom hans utnämning kan man spåra första början till
amiralitet, »hvarmed här förstås formen för flottans öfverstyrelse
vid öfvergången från en ensamt styrande riksamiral till
ämbetsverket amiralitetskollegium». Nyssnämnde Klas Fleming, som
1634 vardt Stockholms förste öfverståthållare, var under 24 år,
eller till sin död 1644, »själen i flottans styrelse». Riksamiralen
var nämligen sjuklig och ofta frånvarande från Stockholm, samt
dessutom föga driftig.
Det. hade dock snart blifvit tydligt, att tvenne personer
i »amiralitetet» ej voro tillräckliga för verkets behöriga
drifvande. Redan 1627 hade liksamiralen klagat öfver, »att så
få voro i amiralitetet», och begärt assistans. Denna begäran
uppfylldes dock först, då öfverste Erik Ryning år 1630
utnämndes till »att jämte Klas Fleming vara amiral i amiralitetet». Genom
denna tillökning anser herr Zettersten, att amiralitetet detta år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
