Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
a. hammarskjöld
kan anses hafva blifvit färdigbildadt. Dock torde ett inkast
kunna göras mot detta påstående, ehuru amiralitetets registratur
d. a. tager sin början. Ty dels säges det, att omständigheterna
gjorde till en början om intet den åsyftade kollegiala
behandlingen af ärendena, dels ock, att »1632 höll senaten för
rådligt», att ett collegium amiralitatis inrättades. Och sedan
det den 14 mars 1633 på riksdagen beslutits, att de fem höga
ämbetsmännen »skulle förestå hvar sitt collegium eller
broderskap», förordnade senaten den 26 mars, att riksamiralen jämte
amiralerna Klas Fleming och Erik Ryning skulle »utgöra
amiralitetet. Klas Fleming anhöll visserligen i senaten den 9 april s.
å., att tvänne af riksens råd äfven måtte närvara i amiralitetet,
när riksamiralen presiderade, men detta föranledde ej då till
någon åtgärd». Men enligt amiralitetskollegii slutliga stadfästelse
och instruktion genom regeringsformen af år 1634, bestämdes
det, att riksamiralen i detsamma skulle presidera och ha till
assessorer två riksråd, »helst sådana, som tjänat till sjös», fyra
viceaniiraler eller de äldsta och förståndigaste skeppskaptener,
däribland alltid holmamiralen eller holmkaptenen. Denna
sammansättning tyckes ha sitt upphof i Klas Flemings ofvannämnda
förslag af den 9 april och i ett troligen af Gyllenhjelm uppsatt,
odateradt memorial, som Odhner1 omtalar. För vår del tro vi,
att Odhner har rätt, då han i Sveriges inre historia om
drottning Christinas förmyndare säger: »Förrän 1634 har amiralitetet
ej fått kollegial organisation». Herr Zettersten påstår med all
rätt, att den vanliga uppgiften, »att amiralitetskollegiura
inrättades år 1617, icke förtjänar något afseende», men han synes äfven
ha samma uppfattning om den öfverstyrelse för flottan, som,
enligt Odhner,’ framgår af 1618 års kammarordning; åtminstone
omnämner han den ej.
Sedan en öfverstyrelse för flottan blifvit inrättad, befunnos
snart äfven civila ämbetsmän nödiga, den förste blef bokhållaren,
som omtalas redan 1620, den andre, sekreteraren, som kan spåras
redan 1626. Sedan amiralitetskollegiura upprättats, tillkommo
notarier och skrifvare samt fiskal. Hvad skeppens befäl beträffar,
så förde 4, 5, ja, ända till 7 höfvidsman befälet öfver de större
skeppen, ehuru en af dem synes ha stått öfver de andra. Öfver
de mindre fartygen åter förde skeppare befälet. Kaptensbenäm-
’ Se Bof. «rb. ». 149.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
