Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska flottan under vasakonungarne
33.r>
ningen förekommer i riksreg. först i 1535 års skeppsrätt, i
skepps-gårdshandlingarna ater första gången 1591. Hertig Karl hade
dock redan 1581 tvänne kaptener på sina privata skepp, och år
1597 utbyter ban benämningen höfvidsman mot den af kaptener.
Af de senare funnos liksom af de förre flere olika grader. Karl
IX förberedde en fast officerskår vid flottan, men först år 1614
företogs själfva organisationen af en sådan, då ett större antal
kaptener afskedades, och blott sexton behöllos kvar i tjänsten».
I skeppsgårdshandlingarne for år 1615 uppräknas femton
ordinarie kaptener, hvilka äro flottans officerskårs första fasta stam.
Benämningen löjtnant användes i skeppsgårdshandlingarne
första gången ar 1563. Deras antal var dock endast nio, men
dessa hade samma lön som höfvidsmannen. Titeln förekominer
sparsamt ända till 1620-talet. Först efter 1623 blir
löjtnantskåren organiserad. I 1626 års stat fanns det »27 bollands
leut-nanter och 22 svenske». Löjtnanterna förde nu i allmänhet
befälet på de mindre medelstora skeppen och på de större
småfartygen. Ar 1563 omtalas äfven fänrikarne, men liksom
löjtnanterna förekomma de dock mycket sparsamt ända till
1620-talet. Märkvärdigt nog var deras gradställning mellan kapten
och underkapten. Efter 1626 omtalas de ej, troligen uppgingo
de bland löjtnanterna. I motsats till kaptenerna, som i
allmänhet utnämndes af konungen, antogos och afskedades löjtnanter
och fänrikar af riksamiralen eller amiralitetet.
Officerarne tyckas ha antagits utan någon slags föregående
pröfning. Ty i det af Odhner omnämnda memorialet,1 som han
tror vara af Gyllenhjelm, »påyrkas examen med alla, som tagas
i tjänst; äfven föreslås straffarbete vid galererna».1 Enligt herr
Zettersten klagade Klas Fleming 1632 i rådet öfver den stora
bristen på godt folk i flottan, han föreslog därför, »att unga
adelsmän borde i tid vänjas vid kronans tjänst och i synnerhet
söka vinna någon erfarenhet till sjös, så att de kunde antagas
till kaptener vid sjöstaten». Hvarken det ena eller det andra
af dessa förslag kom till utförande ännu på länge, ty först
1757 inrättades en kadettkår i Karlskrona till utbildande af
sjöofficerare.
Hvad underbefälet angår, så var skepparen den förste
underofficersgrad, som uppstod, änskönt han och styrmannen ursprung-
’ Se »nf. arb. 8. 150, n. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
