Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bvknska flottan under v as a k ön tjng arne
327
för att hålla utskrifning, vid hvilken, utom prester och fogdar,
äfven en flottans kapten skulle vara närvarande. Denne
sistnämnde ålåg det att mottaga de utskrifne. Presten skulle
tillhandahålla mantalslängderna. Alla, som voro under 15 och
öfver 60 år skulle uteslutas därur, men »de öfriga skulle indelas
i rotar, nämligen 10 man i hvar rote af skatte- och kronobönder
med deras barn och tjänstfolk samt 20 man i roten af
frälsebönder med barn och tjänare, som icke ligga sätesgårdarna en
mil nära. Ur hvar rote skall sedan ståthållaren taga en
varaktig karl, som icke är under 18 år eller öfver 40 år», endast
om ingen annan fanns, finge själfva bonden tagas. Om någon
hade skäl att klaga, skulle han göra detta inför mönsterherren
i närvaro af lagmannen, kaptenen och nämnden. Den sistnämnda,
jämte prästerna, betraktades särskildt såsom de, hvilka skulle
bevaka allmogens rätt. Ofvannämnda institution har samma
innehåll som den för knektutskrifningen af 1620, detaljerna äro
dock i den senare bättre utarbetade än i den förra, därför skedde
ock 1621 en båtsmansutskrifning efter denna instruktion för
knektutskrifningen. 1622 utfärdades instruktion för ståthållare
m. fl. att hålla utskrifning öfver hela riket efter 1620 års
instruktion. Vid den allmänna utskrifning på landet af
båtsmän, som skedde 1634, följdes en instruktion af år 1633, som
skiljer sig från föregående hufvudsakligen däri, att adeln skulle
deltaga i utskrifningen lika med allmogen, bland hvilken
utskrif-ningen nu, likBom 1621, skedde efter mantal och ej efter
hemmantalet. Prästerskapets drängar skulle roteras för sig ocli prosten
nämna hvar fjärde till båtsmän, som bäst kunde mistas, och
kommissarierna pröfvade dugliga (s. 111—117).
I städerna skedde utskrifningen efter samma grunder sora
på landet, den skulle ske inför magistraten och med dess
samtycke. Städernas kontingent till flottans bemanning var icke
obetydlig, »dock saknades den förutsättning, som var nödvändig,
för att städerna skulle kunna prestera godt sjöfolk, nämligen att
de idkade någon större sjöfart». Intet folk utan en stor
handelsflotta, har någonsin blifvit en verklig sjömakt. Städernas
ständiga båtsmanshåll är att räkna från 1610 års riksdag, då
borgareståndet lofvade, att 10 borgare i hvarje stad skulle anskaffa
en båtsman, hvilket löfte sedan flere gånger förnyades. »De
upprepade utskrifningarne för mantalets vidmakthållande, voro
för städerna särdeles besvärliga». För att befrias därifrån ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
