Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska flottan under va8akonungarne
329
bonde, som tog båtsmannen till sig, skulle blifva fri från all
utskrifning, gärd, landshjälp, byggningspenningar 111. ill.»
Hemmanen »skulle indelas efter en af konungen fastställd längd och
ordning, så att officerarne tilldelades större ränta än de andra.»
Om det underhåll bonden skulle gifva båtsmannen var också
noga stadgadt (s. 123). För att »slippa hålla båtsmän, men
dock själfva njuta frihet från utskrifningar och gärder, satte sig
flere bönder tillsammans på en gård i de båtsmansindelade
trakterna, hvarigenom flere indelade kronohemtnan kommo att
stå öde. Därför befallde konungen amiral Klas Fleming att
ransaka härom och tillsäga bönderna att taga och förskaffa sig
«gna hemman; den det icke gjorde, skulle skrifvas till båtsman.»
1634 fann amiralitetet nödvändigt att begära tillökning i
båts-mansdistrikter. Detta beviljades s. å.; båtsmanshållet ställdes
på ständig rotering och utsträcktes till alla utmed sjösidan
belägna socknar. Fyra krono- eller skattebönder skulle med
frihet for utskrifning hålla en båtsman. De för de 4
indel-ningskompanierna anslagna kronoräntorna indrogos till
amiralitetet.
Ett annat sätt att anskaffa sjöfolk var värfning. Detta
sätt begagnade sig Gustaf I och ännu mera Erik XIV af.
De värfvade voro dels svenskar, dels tyskar, nederländare
och skottar. Utskrifningarna och det ständiga båtsmanshållet
eller förhyrningar inom landet gjorde likväl snart utländingarne
öfverflödiga. Sista gången inom denna period, som utländske
sjömän till något större antal värfvades utomlands, var 1617. Några
ar senare fick visserligen Klas Fleming befallning att af såväl
inländskt som utländskt sjöfolk upprätta ett kompani på 400
man; det kallades »hyreskompaniet i Stockholm» och tyckes mest
ha bestått af svenskar. Städerna åtogo sig, såsom redan Bagdt är,
dettas underhåll 1624. Det tjänstgjorde vid Stockholms
skeppsgård. Vid Göteborgs skeppsgård fanns ett par år äfven ett
dylikt värfvadt, ehuru svagare kompani. Båtsmannens antal
växlade betydligt, så t, ex. utgjorde det 1567 3,N00 man, 1591
åter endast 57; 1615 utgjorde det 319 man, men steg successivt
under de följande åren, så att det 1620 uppgick till öfver 1,000
man. Under de följande åren stiger det än ytterligare successivt,
sä att det 1634 är nära 3,000 man. Dessa voro redan 1623
fördelade på kompanier, 1633 föreslog Axel Oxenstierna att
flottan och dess manskap skulle fördelas pä 4 amiralskap eller
Hilt. Tidskrift 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
