Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
a. hammarskjöld
under kölen, så ofta lian det gör». 1559 års sjörätt och 1570
års sjöartiklar innehålla lika stränga stadganden.
Hvad herr Zettersten lär oss om hälsovården på flottan är
ock mycket lärorikt. Under det tidehvarf författaren framställer
stod det visserligen ofta illa till med flottans hälsovård, dock på
långt när ej så bedröfligt som under frihetstiden och Gustaf III:s
regering. Hvad som gjordes under 1500-talet var dock mycket
litet. Examinerade läkare voro denna tid ytterst få, läkekonsten
utöfvades fördenskull hufvudsakligen af »fältskärer och
äfventyrare». På flottan kallades de omväxlande »hardskärer,
bard-berere eller balberere», som utgjorde ett skrå. Hardskärer funnos
redan på Somes flotta. Någon fast anställning fingo de likväl
ej förrän pä 1020-talet. 1634 funnos en mästerbarberere och 10
bardberere vid Stockholms skeppsgård eller någon annan.
Skeppsgårdarna voro, säger författaren, en plats, där en
större eller mindre del af örlogsflottan plägade förläggas, vanligen
fanns pä samma plats äfven varf för nybyggnader och
reparationer. Skeppsgårdarna voro till antalet 12, af hvilka 5 funnits
redan omkriug 1556 och 9 vid periodens slut. Stockholm,
Elfsborg, Kalmar, Abo och Viborg voro de äldsta, senare
tillkommo Helsingfors, Kexholm, Riga och Elbing.
Stockholms skeppsgård låg först nedanför nordöstra och
östra sidorna af slottet innanför den s. k. kransen, som gick
ungefar efter nuvarande skeppsbrokajen. Under 1400-talet
byggdes fartyg på denna skeppsgård, men de äldsta i behåll varande
räkenskaper för densamma äro af år 1541. Gustaf I:s flotta
var ock förlagd i skeppsgården vid Stockholms slott. Men
sedan Erik XIV ökat flottan, flyttades hon troligen 1564—1565 till
den midt emot liggande Käpplingeholmen eller gamla
Skeppsholmen, hvarefter nästan endast småfartygen lågo kvar vid slottet.
Under 1564—1565 lågo i Stockholms skeppsgård enligt räkning
65 större och mindre skepp, och 1566 skulle Klas
Kristers-son Horn efter slutadt sjötåg förlägga 53 fartyg i vinterläge i
Stockholm, inen 8 i Kalmar och 7 i Reval.
Ar 1608 fick holmamiralen befallning att lägga »somliga af
skeppen vid Lustholmen», hvilken förut hetat Vangsholmen eller
Vongisön, men hvilken sedan af den lustpark och trädgårdar, som
Johan III där anlagt tillika med ett lusthus, fått namnet
Lustholmen. Någon allmännare flyttning af flottan till densamma skedde
dock först 1640, hvarefter den fick namnet »Nya Skeppsholmen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
