Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska flottan under vasakonungarne
33.r>
amiral. Att jämföra dem med hvarandra som taltlierrar, var väl
redan pà Holbergs tid en löjlighet, men om man förut varit
benägen att ställa Kristian som amiral öfver Gustaf Adolf, så
torde väl ingen göra det hädanefter, ty i sin bok om slaget vid
Colberger Heide har bibliotekarien Bruun visat, att Kristian den
IV ej var någon stor amiral. Men då man läser herr Zetterstens
beskrifning på ofvannämnda segelordning, får man det intrycket,
att Gustaf Adolfs militäriska snille äfven framlyser hos honom
som amiral, om han också ej fick tillfälle att utbilda sig till
en lika stor amiral som general.
Mycket annat om vår flottas uppkomst, •organisation,
styrelse och ekonomi kunde vara att meddela ur detta innehållsrika
arbete, men utrymmet medgifver det ej. Dock måste jag
påpeka, att det äfven innehåller högst lärorika statistiska
utredningar, som måtte ha kostat ett ofantligt arbete. Man måste
äfven vara författaren tacksam för de viktiga bidrag till våra
amiralers och sjöhjältars biografier, som han gifvit genom att
utförligt angifva deras meritförteckningar ni. m. Mot de
uppgifter författaren i detta hänseende meddelar ur egna forskningar,
har jag intet att anmärka. Däremot torde åtskilliga uppgifter,
som han hämtat ur tryckta källor, icke vara lika tillförlitliga
eller fullständiga, som författarens egna, men jag vill ej nu
närmare inlåta mig på denna sak.
I ett arbete, som uppkommit ur ett så svårhandterligt
material och som utmärker sig genom en hardt när öfverväldigande
massa af nya och intressanta detaljer, ha naturligtvis, trots den
största omsorg, åtskilliga smärre oegentligheter ej kunnat
undvikas. En och annan anser jag mig min plikt likiuätigt böra
påpeka.
>Den beständiga rådsinstitutionen» kan sålunda icke sägas
»leda sitt ursprung från riksdagsbeslutet af 1602» (jfr sid. 11).
Enligt den nu gällande uppfattningen, anses den ha tagit sin
början först 1634. S. 18, vid tal om ainiralitetskollegiuin, säger
författaren, att det fungerade i 157 år. Häremot kunde intet
vara att invända, om ej författaren tillika framhållit, att detta
kollegium under samma tiderynid fungerat såsom »flottans fast
organiserade öfverstyrelse». Månne man ej snarare bör säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
