Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
a. hammarskjöld
att amiralitetskollegium förlovade denna egenskap 1780 och att
det aldrig sedan återvann densamma. I skrifvelsen af den 5
maj 1791, genom hvilken Gustaf III upplöste amiralitetskollegiet
och inrättade general-sjö-militiækontoret, framgår ovedersägligen,
att ainiralitetskollegium, under den närmaste tiden före sin
upplösning, ej varit någon öfverstyrelse för flottan, utan endast för
en mindre del af de till sjöväsendet hörande delar». S. 36 står
det: »ett annat slag af fasta amiraler äro skeppsgårdsamiralerna
i Finland från 1583», men s. 69, att skeppsgårdsamiraler funnos
redan 1582. S. 115—116 säger författaren: »Pa Hisingen och
i Askims härad i Bohuslän hölls utskrifning år 1629».
Felskrif-ningen är ögonskenlig. S. 285 står det, att »efter manga ars
ansträngningar intogs Riga af Gustaf Adolf den 16 sept. 1621».
Detta uttryck ftr något oklart, ty Rigas belägring varade ju
knappast fem veckor, och först nyssnämnda år kan man säga,
att kriget mellan Sverige och Polen åter egentligen började, ty
under Gustaf Adolfs regering rådde ju så godt som hela tiden,
utom 1617—1618, ända till 1621 stillestånd mellan de bägge
rikena. S. 286 säges det, att »Elbing förblef under svenska
kronan till freden i Oliva, 1660» i stället för till stilleståndet i
Stuhmsdorf, 1635. S. 345 vid tal om antalet af skepp, som
er-öfrats från fienden 1565, uppges det, att det var 1 som togs,
men s. 419, att i slaget den 7 juli 1565 eröfrades 3 skepp.
II.
Den näst sista delen af herr Zetterstens arbete — ty den
sista berör på nagra sidor lotsverket — handlar om sjötågen
(s. 399—499). Denna del har författaren långt mindre utförligt
behandlat än flottans styrelse, folk, förvaltning, ekonomi samt
skeppsgårdar och varf. Man bör icke klandra författaren härför,
ty sistnämnda grenar af vår flotta ha hittills varit alltför
mycket försummade för krigshistoriens skull. Och ehuru författaren
i framställningen af sjötågen vid vissa tillfällen hade kunnat
och bort vara mera utförlig, har han likväl, äfven hvad
sjökrigshistorien angår, åstadkommit ett i hög grad förtjänstfullt och
dugande arbete.
Anmärkningar kunna visserligen göras mot flera faktiska
uppgifter, detta beror hufvudsakligen på de källor författaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
