- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
341

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA FLOTTAN UNDER VASAKONUNGArNe

33.r>

grund at’ lians lösning af »en opgave», som han aldrig fått, säger,
att den »gjort hans eget Navn udödeligt i Danmarks Aarbüger».
Har någon af de amiraler och krigshöfdingar, som voro med
pä detta sjötag, mera än de andre haft en sådan »Opgave, hvis
heldige Lösning har mere end alt Andet bidraget till
Fædre-landets» — och Nordens — »Frelse», och som bort göra hans
namn odödligt i Skandinaviens historia, så är det icke Peder
Skräm, utan en svensk man. Härmed vare det långt ifrån inig
att vilja söka förringa det danska folkets stora krigiska ära
och allra minst dess flottas och sjöhjältars lysande bragder. Det
är ej min mening att söka nedsätta Peder Skräm, utan endast
att låta honom få dela med sig åt den, som enligt
urkunderna har gjort lika mycket eller mera än han. Ty ur historiska
handlingar kan det ej bevisas, hvarken att Peder Skräm haft
högsta befälet öfver svenska eller öfver hela den förenade flottan,
och fråga kan blifva, om lian ens förr än efter slaget i
Svend-borgssundet fått befälet öfver Kristian III:s flotta. Berättelserna
oin Peder Skräms verksamhet under sjökriget före flottans
inlöpande i Öresund hvila, så vidt jag vet, hufvudsakligen på
Hvitfelts framställning och fru Olive Skräms anteckningar om
sin fader. Den förres framställning vimlar från början till slut
af oriktigheter. Hvad fru Olive Skräms berättelser1 åter angår,
ha de större historiskt värde än Hvitfelts, men äfven hennes
uppgifter måste användas ined varsamhet. Hon nämner icke
den svenska amiralens namn, men hon säger ej heller
uttryckligen att hennes fader var svensk öfverainiral, 0111 man än kan
uttolka hennes ord så, att hon tager detta för gifvet, Däremot
låter hon verkligen sin fader ha hedern af allt, hvad som
utfördes. Men hon är icke den enda nära anhöriga till en berömd
man, som förstorat och förökat hans bedrifter. Mot bägge dessa
•danska författares och deras efterföljares framställningar kunna
vi svenskar däremot sätta »gamle kung Göstas» bref icke blott
till hans »kära dannemän», riksråd och adel, utan äfven de bref,
som han skrifvit särskildt till sin amiral, och som denne ej
skulle få meddela åt andra. Dessutom har Gustaf I utfärdat
en formlig skeppsrätt eller instruktion, där han gör vetterligt
»med detta vårt öppna bref, att vi utskickat hafve denne vår
troinan och amiral, Måns Svensson, med vår skeppsflotta emot
våre, Sveriges rikes, Danmark och Norges rikers fiender, de

1 Danske Magazin Tredje Rrckke, B. 81.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free