Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
kännedom om skrifvelsen i dess helhet. Som Erik XIV:s bref
i många fall är högst upplysande och, så vidt jag vet icke
tryckt, och som man från denna tid har så ytterst fa skildringar
af samtida om sjöslagen, vill jag anföra följande ur detsamma:1
»Och alldenstund vi hade vår skytt och alle våre krigsraunitioner
i Kalmar, dit raan ock med minste omkostnad och omak kunne
bekomma tillförning både med spanueraål, fetalie och andre nödtorfter,
som man behof hade, 1v toge vi oss dette råd fore och droge till
Emellertid vi voro på tåget och komme till Strömsrum, finge vi
spörje tidender oiu vår skeppsflotta, att det gick fast sielsindt och
olike till; både var folket sjukt utaf den orsak att amiralerna hade
emot vår befallning slagget mera folk tillsammans, än som sig väl
kunne ryiume på förbemälte skepp. Därutöfver blef af fetnlien
förstördt och intet uträttadt, så hade ock amiralerne satt sig fore att
begifva sig hem åt Stockholm igen och meute det vara nog, hvad som de
hade uträttedt med de narviske kofarter, som de tillförene bekommit
hade. Då vi sådant förnumme, blefvo vi illc tillfrids och besvärade
oss flux öfver den store oskäl, de oss och riket i så måtto hade
tillfogat, i det att de så hade försiimmet tiden och föge uträttat det
riket kunne hafve gagn utaf for all den bekostnad och omak, som
på vår skeppsflottas utredning var användt; förskickede fordenskuld
våra gode män och tjenare herr Klas Kristersson samt Göran
Pedersson in oppå skeppen, att de skulle ransaka, hvilken som rätte orsaken
var till samma försummelse, gåfve dem också i befallning, att där
som skulden finnes hos amiralerna, skulle de sätta dem af
befall-ningèn, och herr Klas Kristersson blifve i deras stad för amiral.
Och uär förbemälte herr Klas och Göran kommo dit tillstädes in på
skeppen och begynte forhöres och "förhandlcs därom, fanns då uti
sanning, att amiralerne vore här mest vållaudes uti, i det de ville icke
fort till fienderne, hvarföre tog då herr Klas Kristersson sig den
befallning oppå, sora vi honom ombetrott hade. Medan detta skedde,
kommo fienderna dragandes in till våra skepp, som då logo vid norra
Olnnds udd, och efter vädret var sunnan den dagen och blåste flux,
ty hade våre ingen annan råd, utan måste låta gå till sjös undan
fienderne och hölle deras kosa upp under Gulland, och blefve då
deu tid våre slagne på flykten, dock finge vi ingen skade på våre
skepp, utan de blefve alle behåidue. Sedan fienderna det såge, att
våra vore afvekne, satte de under norra Ölands udd med deras
skeppsflotta och begynte bränna. Men strax därefter fogade Gud det så,
att vädret förändrade sig i norr, så att våre finge en tjänlig vind,
hvarför de ock vände strax om och sökte till fienderna igen. Och
när våra örlogsskepp komme löpandes till dera, tågade fienderna [med]
deras slättste skepp fram ut med landet och stälte sig till motvärn.
’ Det visar oeksä tydligen att Horn ej levererat slaget, nrUom flere berättelser
förtälj», i konungens asvn. Ett bref nf den 8 aug. är ork viktigt för närmare
kunskap om Horns öfvertagande af befälet.
Hitt. Tidskrift IH9I 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
