- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
346

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

346

a. hammarskjöld

Men när våre begynte Dux skjute p& dem, då måste de omsider lyfte
deres ankar och gif™ sig till segels, slogos så med våre den hele
dagen igenom något in på natten. Men efter tre af fiendernes skepp
vore uti skärmytaeln oförseendes komne ibland våre örlogsskepp, och
hade där satt (sic), därföre medan de voro på flykten och aktade
löpa sin kos, blef vår amiral dem varse och tog dera så till fånga,
ett af dem kallas Böselejooet, det andra Morianen, det tredje David.
Däruppå voro fem utaf den danske adeln, som ock fångade blefve,
nämligen herr Arved Ugarp, Peder Dåå, Torbjörn Dåå, Kristiern
Sörensson och Verner Kloot samt sexhundra gemene fångar. Togs
där ock ett köpmansskepp, hvilket var tillförene af våre fånget och
upptaget i sjön, och sedan svekligen drog sig undan, när skärmytslen
angick. Och efter vi ändå ingen viss kunskap hade bekommit utur
sjön, huru med våre örlogsskepp var gånget, därföre läto vi Bätta
oss utöfver till Oland på samma dag slakten stod med en
ge-svadher tyska ryttare och två fänikor knektar uti den akt att där
fienderna hade behållit sjön och fått öfverhanden med våre, att vi då
hade kunnat försvara Öland. När vi kommo in på landet, finge vi
då se fiendernas skepp, där de lågo i sjön, dem vi tålde, och vore
de då icke mere än 30, men Ölandsboarne, som hade sett dem
tillförene, den tid de först drogo till vår skeppsflotta, sade oss förvisso,
att de då vore 40 skepp alle tillhope, hvarföre ock intet tvifvel är,
att 6 utaf fiendernes skepp skole vare omkomne utöfver de, som
fångade blefve. Men det hafve vi i visse sanning förstått sedan af
dem, som hafva sett skeppsvraket och folket vid stranden utmed Öland,
att 2 väldig skepp skole hafve strandet och blifvit borta för fienden.»

I hufvudsak måste detta bref få anses tillförlitligt,
åtminstone bör man ej, såsom Vestling gjort, lämna det så godt som
utan allt afseende och egentligen endast sätta sin lit till den
danske amiralens uppgifter, om ock denne var en sådan man
6om Herluf Trolle. Icke häller kan man gärna sätta tro till
Gardes uppgift, att de tagna danska fartygen icke under slaget
varit förenade med Trolle, utan att de kommit annorstädes ifrån
för att förena sig ined honotn, enär ju Trolle i sitt bref säger,
att han först saknade1 dem den 15 augusti, eller dagen efter
sista sammandrabbningen. Däremot äro både svenska och
danska historieskrifvare eniga om, att svenska amiralsskeppet
Elefanten strandat, men som detta skedde den 16 augusti enligt
herr Zettersten, så får man väl ursäkta konungen, att han ej
omtalar dess förlust. Men att märka är, att konungen erkänner,
det svenska flottan blef slagen på flykten vid första dagens strid.
Det är därföre svårt att tro annat, än att hans uppgift om
fiendens flykt den andra dagen också är riktig, och att svenska

’ Vestling, s. 70 n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free