Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
strödda meddelandes och aktstycken
Engelbrekts fader var bosatt på Norberg är ofvau nämdt. — Dessa
i Sverige invandrade tyska borgaresläkter förde esomoftast adliga
sköldemärken. Om Engelbrekts släkt från början <yort det är ej kändt.
Hans fnder för emellertid adligt vapen, en klufven sköld med i högra
fältet en half lilja och i venstra fältet en vinge. Dennes son Nils
för åter två liljor i rad styckande skölden och Engelbrekt själf tre
halfva liljor ställda triangelvis. Deras sigill äro således olika, om
ock liljan ingår i dem alla. En dylik vapenolikhet tyder vanligen
på ungt frälse, och fråga blir då, om Engelbrekt var till börden
frälseman eller icke, d. v. s. om äfven haas fader räknats till frälset.
Denne Engelbrekt (Englikoson) i Norberg nämnes år 1367 som
fasteman mellan en frälseman Lars Ingebjörnssou och en Fäste i
Brunnbv, hvilken troligen var bonde. Af detta bref framgår således
ej, om han var frälseman eller icke, men de dombref, som utfärdades
vid den stora reduktionsräfsten i Vestmanland år 1399, ådagalägga
tydligt, att han var frälseman. Ty i dem fråudöraas hans arfvingar
flere gods i Siende, Norrbo och Snäfringe härader. Troligcu är han
den första i släkten, som gjort rusttjänst och erhållit frälsebrcf, tv
Johannes Magnus nämner om sonen mediocri nobilitate couspicuus,
utpote libertino patre natun. ■— Det hände emellertid ej så sällan att
personer af adlig börd lämnade frälseståndet och öfvergingo till
borgare- eller bondeståndet, och man skulle måhända förmoda att så varit
förhållandet med Engelbrekt, enär han i det ofvannämda brefvet af
år 1432 dels endast kallas bergsman och dels äfven nämnes efter
Laurens Johansson, livars sigill endast visar bomärke. Meu därvid
är att märka, dels att personer tillhörande det allmänua frälset ofta
nämnas utan de eljest förekommande titlarne friboren och välboren
man eller väpnare och a vapn, dels att allmänna frälsemän ej sällan
förde endast bomärken, så att Laurens Joansson mycket väl kan ha
varit en frälseman. Ej häller är det troligt att Engelbrekt, född af
en frälseman, skulle lämnat frälset för att sedan åter inträda i det,
ty vid början af resningen är han obestridligen frälseman. Han bär
nämligen då titeln väpnare. — Engelbrekt Engelbrektsson såsom son
till cn frälseman och själf väpuare tillhörde således frälset, om ock
han endast var medlem af en af dess lägre grader.
Ericus Olai berättar att Engelbrekt Engelbrektsson var uppfödd
i de stores gårdar. Att så äfven varit förhållandet är också i högsta
grad sannolikt, ty det kan ej gärna vara möjligt, at|, han utan större
insikt och öfning i den tidens krigskonst kunnat leda sina härar och
anordna de mänga belägringar han företog. Ej häller är det troligt
att gamla och ansedda rådsherrar och frälsemän, som själfva deltagit
i det Holsteinska kriget, skulle ställt sig under hans befäl, om de ej
vetat, att han varit fullt duglig till att vara anförare, och dylik
duglighet förvärfvades ej utan mångårig tjänst och öfning. — Denna
tids historia kun visa många exempel på, huru bondeuppror, som
leddes af i krigstjänst oerfarne män, lätt kufvadcs.
K. II. K,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
