Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
öfvebsiktkb ooh granskningar
hört, att drottningen äfvenledes ägde hans porträtt samt att hon
mottagit åtskilliga gåfvor från Portugal. Med sydländsk fantasirikedom
föll han härigenom på den idéen, att några giftermålsplaner mellan
drottningen och prinsen voro å bane, och han styrktes i denna
förmodan, då han erfor, att de svenska ombuden på kongressen i
Münstcr i en skrifvelse af den 11 juni 1645 ifrigt påyrkat prinsens
frigifvande. Han framlade ock sina tankar i detta ämne för kouungen
af Spanien i ett bref af den 28 juni, hvari han enträget uppmanar
konungen att söka befordra de giftermålsplaner, som spökade i hans
hufvud. En förbindelse af denna art skulle, enligt hans mera utförliga
och entusiastiska än rediga utveckling, medföra utomordentliga politiska
fördelar särskildt för Spanien. Hans katolska majestät svarade emellertid
afböjande på detta bref, hvars egendomliga förslag dock, enligt hvad
vi strax skola få se, ej skulle blifva enastående.
Vid kongresserna i Osnabrück och Münster gjordes af Frankrikes
och Sverges delegerade, på anhållan af Portugals, upprepade
framställningar om den fångne Bragangaättlingens utlösande. Man erbjöd
i vederlag penningar eller förnäma krigsfångar, såsom general Hatzfeld,
men ulla anbud strandade inot de spanske och de af dem underblåste
kejserlige fullmäktiges halsstarrighet i denna punkt, mindre på deu
portugisiska regeringens penningbrist. Bland andra utvägar, som
försöktes, var ock ett förslag att gifta prinsen med drottningen af Sverge.
Särskildt omfattade den portugisiske delegeraden markisen af Niza
detta förslag, ehuru han ansåg olikheten i religion vara en betänklig
svårighet. Siri berättor ock i sin »Mercnrio politico» IX bandet,1 att
1647 ett förslag framställdes till drottningen att taga prinsen till
gemål, men att hon afböjde det på grund af olikheten i religion och
af hennes önskan att förblifva ogift. Fryxell omnämner IX, s. 67
en giftermålsplan med en af prinsarna af Portugal, men att den redan
i början afbröts.
Emellertid tröttnade Frankrikes ledande män att intressera sig
för prins Edvard och, enligt författarens uppgift, förledde de äfven
Sverges för honom eljes så ömmande statsmän att så småningom
öfverlämna honom åt sitt öde. Westfaliska freden slöts, utan att han
däri var inbegripen. Senare förhandlingar, särskildt i Paris, medförde
ej heller önskadt resultat; först döden befriade honom, som redan
nämnts, 1649.
Utom de upplysningar, författaren ger oss om händelser, som
särskildt måste intressera oss, utom de bidrag, han lämnar till
uppskattningen af vår stormaktsrol, måste den varma sympati och det
riktiga omdöme, hvarmed författaren behandlar Sverge, dess politik
och ledande män på denna tid, väcka vårt lifliga erkännande. Några
namn ha visserligen blifvit vrängda, t. ex. Tortensohn alltjämt för
Torstensson; men dessa misstag äro få och härfiyta kanske delvis
från författarens källor, såsom Galeazzo Gualdo Prioratos Historia
delle guerre di Ferdinando II e Ferdinando III .. . contro Gostavo
1 Cnsala 1666.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
