Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
ÖFVER81KTER OCH GRAN8KNINGAR
pant olikhet mellan Gabriels bref och Per Brahes, hvilken senare ej
ens under den tid, d& han anses ha stått i spändt förhållande till
rikskanslern, aktat för rof att flitigt plädera för erhållandet af nya
kronogods eller häfdandet af sina grefliga anspåk gent emot kronan.
Under den första tiden äro Gabriels bref i öfverensstämmelse
med broderns önskan korta och faktiska, respekten för den öfverlägsne
brodern och okunnigheten om statsärendenas gång tillåta sällan ett
eget omdöme, och det klagas stundom, att svaren äro nog tröga och
8iiäfva; men ju mer den forne landtjunkaren drages med i det
offentliga lifvet och får tillfälle att lägga sin duglighet i dagen, dess mera
växer han synbarligen både i själfförtroende och i broderns ögon och
dess fylligare och innehållsrikare blir ock hans brefväxling. Såsom
ståthållare i Stockholm får han snart det pröfvande uppdraget att
sätta lilla tullen och accisen i gång därstädes; 1623 har han mycket
att bestyra med sjörustningarna i anledning af expeditionen mot
Danzig, men han utför detta uppdrag blott med halft hjärta, enär
hela detta företag för hans lugna och klara omdöme redan på
förhand framställer sig som onödigt och förhastadt. Som ståthållare
öfver Uppland får han samma år del af det nya förslaget till
jordebok och uppbördsräkenskaper äfvensom en ny ståthållareiustruktion,
men iutetdera vinner hans bifall. Det förra ogillades af hänsyn till
häradsskrifvarnes oförmåga att reda sig med så mycken bråkräkning;
instruktionen åter ville han aldrig underkasta sig äfven med risk att
för all framtid blifva utan ämbete. Orsaken härtill var den, att
landshöfdingarne härigenom skulle blifvit ekonomiskt ansvariga för
all uppbörd och alla restantier inom sina län. Tydligen var det på
grund af detta motstånd från ståthållarnes sida, som denna
instruktion, hvilken Odhner (i sitt arbete om Kristinas förmyndarestyrelse,
s. 176) förmodar legat till grund för den af år 1635, aldrig blef
utfärdad i konungens tid.
Med rådsregeringen under konungens frånvaro i Preussen
begynner Gabriel Oxenstiernas viktigaste tid. Det är ett verkligt nöje
att iakttaga denna oförtrutna och gedigna brukbarhet på de mest
skiftande verksamhetsfält — inom regeringen, riksdagsarbetet,
poli-tien, rättsväsendet, ja, t. o. ra. diplomatien. Betecknande for denna
mångsidiga duglighet är det skäl, hvarmed han 1630—1631
motiverar sin begäran att få deltaga i de tilltänkta underhandlingarna med
kejsaren, eller att det i framtiden möjligen kunde komma fosterlandet
till nytta, ifall han sig »äfven på det handtverket någorlunda
exercerade» (8. 213). Det är om en dylik arbetsduglighet, Macaulay —
på tal om en af de sista Stuartanies ministrar — en gång anför det
yttrande att den aldrig är ur vägen och aldrig i vägen.
l)et behöfdes en enande kraft mellan rådsregeringen där hemma
och konungen med kanslern där ute, den behöfdes än mer, då
konungen lämnar kanslern ensam som Preussens styresman och själf
tcår till Tyskland, och den behöfdes äfven under den följande tiden
för att uppehålla förbindelsen och förebygga alla missförstånd mellan
förmyndarstyrelsen och dess fullmyndige legat i Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
