Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåhræus, sveriges allianssystem
8l
mot ratifikationen. Det var härom striden rörde sig mellan
Oxenstjerna och hans motståndare, huruvida danska regeringen skulle
förmås att acceptera den erbjudna deklarationen eller Karl XI ge efter
för Danmarks fordran. Ännu i slutet af jan. 1681 fick Scheel order
af sin regering att fortfarande framställa sina remonstratiouer och till
och med vända sig till Karl XI direkt utan Oxenstjerna såsom
mellanhand för att framhålla det berättigade i Danmarks invändningar.
Scheel lyckades äfven d. 8 febr. erhålla audiens, och hans
föreställningar i förening med Ornstedts inverkade på konungen så, att denne
beslöt förnya de förra orderna till Gyldenstolpe om 1640 och 1645
års traktater. Endast genom yrkan, att man först skulle invänta
underrättelse från det svenska sändebudet i Köpenhamn, Mauritz
Vel-lingk, kunde Oxenstjerna utverka uppskof med de nya ordernas
afsändande till Gyldenstolpe.
Oxenstjerna hade nämligen å sin sida funnit på att direkt vända
sig till de ledande i Danmark. Vellingk fick i uppdrag både genom
order af K. M. d. 24 jan. och privata bref af kanslipresidenten att
hos dauska konungen och vederbörande ministrar försäkra, att Sverige
genom traktaten med Holland endast söker fred roed denna makt,
samt att erbjuda den deklaration, som förut erbjudits Danmarks
sändebud i Stockholm. Vellingk, som förut ej haft med dessa
förhandlingar att göra, svarade först, att lian hade föga hopp att kunna
uträtta något. Den 7 fehr. fick han emellertid tillfälle att hos
Kristian V och hans förnämste rådgifvare framföra Karl XI:s
försäkringar och unbud, och den skarpsynte diplomaten tyckte sig inärka,
litt man vid danska hofvet icke »ined sådan chaleur» satte sig däremot.
Denna iakttagelse var verkligen riktig. Danska regeringen hade redan
börjat tänka på eftergift, och samma skrifvelser, som befallt Scheel
att vända sig direkt till Karl XI, hade gifvit honom tillåtelse att,
därest ratifikationen af den holländska traktaten icke stod att ändra
eller förhindra, taga emot den erbjudna deklarationen. Första vinken
härom fick Oxenstjerna nu genom Vellinkgs bref, som ankom den
15 febr. De påtänkta orderna till Gyldenstolpe inställdes, och man
väntade, att Scheel omedelbart skulle få befallning att upphöra ined
sina protester. Då emellertid en sådan befallning lät vänta på sig,
fick Vellingk nya order den 28 fehr. att till danska konungen
personligen — i dennes egua händer — öfverlemna en afskrift af deu
omtalta deklarationen med förnyande af Karl XI:s försäkringar om
sin orubbade vänskap. Innan Vellingk hann fullgöra detta, fick Scheel
ändtligen bestämd befallning att låta bero vid de gjorda
reraonstra-tionerna mot holländska traktatens stadfästelse. Därmed hade danska
regeringen ingalunda uttryckligen medgifvit, att deu skulle emottaga
deklarationeu såsom fullgod garanti gent emot återupplifvande! af
1640 och 1645 års förbund mellan Sverige och Holland, utan härom
fortgingo underhandlingar i Köpenhamn hela mars månad- Föret d.
10 mars fick Vellingk tillfälle att till Kristian V personligen
öfverlemna afskriftcu af deklarationen och redan på eftermiddagen samma
dag förklarade den danska rikskanslern Ahlefeldt. att frågan 0111 de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
