- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
85

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fåhræus, sveriges allianssystem

8l

kunde ske, utnn att generalstaterna fått ordentlig fullmakt härtill af
sina koimnittenter, provinsstaterna.

Den franska regeringen hade emellertid oaktadt alla
försiktighetsmått redan d. 28 aug. (7 sept.) — enligt d’Avaux’ uppgift — fått
reda på hvad som förehades, och nu gjordes från fransk sida kraftiga
försök att spränga det hotande förbundet mellan Sverige och Holland.
Dessa ansträngningar måste naturligtvis till följd uf den metod, som
användts för fördragets tillkomst, rikta sig på de i okt. begynnande
ratitikationsunderhandlingarua i de särskilda provinserna. Hr F. ägnar
ett särskildt kapitel åt dessa sprängningsförsök, som ej blott bedrefvos
i Holland utan äfven i Stockholm, där flera af riksråden vid frågans
behandling i rådet (okt. 1681) gingo Frankrikes ärenden. De franska
diplomaternas möda var dock förgäfves. Den 9 (19) dec. följde den
formliga ratifikationen, och i jan. 1682 kunde ratifikationsinstrumenten
iltvexlas.

Den sista delen af hr Fåhræus’ afhandling är ägnad åt de
underhandlingar mcllau Sverige och kejsaren, som ledde till ett närmare
förbund mellan dessa makter. Kejsaren blef naturligtvis inbjuden att
biträda och biträdde äfven garantitraktaten i Haag på våren 1682.
Men Karl XI ansåg äfven nödvändigt att genom en särskild traktat
ined kejsaren försäkra sig om en mer specificerad garanti för sina
besittningar, särskildt de tyska, och om en noga bestämd
hjälpsändning i fall af dessas angripande. En sådan säkerhet var af nöden
gent emot den hotande sammansättningen mellan Frankrike,
Brandenburg och Danmark, och först därigenom var slutstenen lagd till den
af Oxenstjerna genomförda systemförändringen. Hur angelägen Karl
Xf var om en sådan allians, framgår af hr Fåhræus’ skildring. 1
slutet af juni 1681 anlände Gabriel Oxenstjerna såsoin svenskt
sändebud till Wien med uppgift att arbeta för ett förbund. Det kejserliga
hofvet visade väl sin benägenhet i allmänhet, men den gamla
afvog-heten mot Sverige och än mer de brännande förhållandena till Ungern,
som togo de kejserliga statsmännens uppmärksamhet i anspråk, gjorde,
ntt underhandlingen fördes med ovanlig långsamhet. Det är Karl XI,
som måste bekväma sig att först framkasta de närmare villkoren för
en allians; det är hall, som ideligen påminner om ett kejserligt
sände-huds utfärdande till Stockholm, och det är äfven på hans initiativ,
som kejsaren slutligen förmås ingå på en dubbel underhandling 0111
samma sak, så att samtidigt med att Althan förhandlar med svenska
hofvet, underhandlar Gabriel Oxenstjerna med det kejserliga, på det
att ett utjämnande af skiljaktigheterna desto snarare skulle komma
till stånd. Till och ined ett närmande till Frankrike skedde på våren
1682 från svensk sida för att påskynda hofvet i Wien. Ändtligen
d. 6 dec. 1682 blef den nya traktaten af kejsaren underskrifven och
ratificerad.

Genom denna allians samt den ungefär samtidigt afslutade
spc-ciela traktaten med Holland angående medlen att nå det i
garanti-traktaten uppställda allmänna ändamålet var Sveriges nya ställning i
det europeiska statssystemet fullt bestämd, sådan den under långa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free