Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Avvkbsiktkk och granskninoar
kanske i urtiden korsad med vildboskap, i senare tider säkerligen rätt
mycket uppblandad med holsteinska eller holländska afvelsdjur.» För
öfrigt omtalas några äldre korsningsprodukter och flera under
ifrågavarande period uppkomna uva slag, såsom Tidö, Åtvidabergs, Dybecks
in. fi. Äfven påpekas inflytelsen af Thaers m. fi. berömda utländska
författares arbeten, och kastas en blick på de nu uppkomna
hushållningssällskapens och landtbruksakademiens första lifsyttringar.
Kapitlet (10) om »den fortsatta utvecklingen och den enskilda
företagsamheten till och ined seklets midt» är rik på intressanta fakta
fråu denna period, då J. Th. Nathorst och äunu mer Edv. Nonnen,
Alexis Noring m. fl. voro verksamma för att med engelskt blod (af
åtskilliga nyunser) förädla våra kreatursstainmar, då M. Philipson
importerade Holsteinare till Marieborg vid Norrköping, då dessutom
Holländare af flera slag infördes till många gårdar (mest i södra
Sverige), Voigtländare till ett par ställen, Jyllands-kor t. o. in. till
Uppland och Södermanland etc., och öfverhufvud »ett mixtum
com-positum af import kom till stånd inom kort tid — utan vidare
tillförlitliga studier eller rön att bvgga på.» Ett något liknande omdöme
tyckes förf. icke hafva varit obenägen att fälla om
»Stamholländeri-väsendet» (kap. 11), äfven om ban »visst icke vill påstå att statens
stamhollÄiiderier spelade samnia roll för kreatursafvelns förbättrande
som nykterhetspredikantens dräng, hvilken jämt var onykter och följde
med soiu ett afskräckande exempel.» Säkert är att särskildt detta
kapitel och det följande (tolfte och sista) »För tjugo, trettio år sedan
och ändå litet längre tillbaka» äro i hög grad både lärorika och
pikanta.
Åtskilliga af de »hänvisningar och noter>, som i en särskild
afdelning (s. I—XXXVIII) bifogats efter den egentliga texten, äro från
vetenskaplig synpunkt mycket värderika; tör vår del skulle vi dock
föredragit att hafva fått dem såsom anmärkningar under texten —
men detta är en smaksak. Afbildningarna äro i allmänhet
karakteristiska och tint utförda. Önskligt hade nog varit att flera typer blifvit
afbildade och väl äfven att åtminstone de flesta afbildningarna (i st.
f. nu blott ett fåtal) varit kolorerade. Öfverhufvud skulle ju också
mot bokens innehåll kunna göras den anmärkningen, att det är något
ojämt — delvis mycket rikhaltigt, delvis mera magert Författaren
behöfver icke taga en sådan anmärkning tnngt, enär han i sitt
förord uttryckligen betonRt, att boken icke gör anspråk på fullstandighet.
Men väl må det tillönskas förf. titi och tillfälle att själf fullfölja och
komplettera det arbete, han med så stor framgång har företagit sig,
och hvaraf redan den nu framlagda frnkten med full rätt blifvit af
herrar prisdomare vid senaste allmänna landtbruksmötet omnämnd
såsom »ett högst erkäniiansvärdt inlägg i kulturhistoriskt hänseende.»
J. L—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
