- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Elfte årgången. 1891 /
10

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lO

känt Paiudan-Müilera afhandling. Och hvilken oerhörd blunder skulle
det icke varit af hr Erslev, att icke hafva framhållit desse författares
misstag, om det i sig själft haft den vikt, hr Erslev nu med en
förvånande kortsynthet sökt gifva däråt, icke anande eller begripande, att
han därmed gaf sin motståndare i handen ett vapen, som skulle
vända sig mot honom själf.

Att något hopp om enighet oss emellan skulle kunna grundas
på eu så beskaffad »indrömmelse», kan jag icke förstå. Jag förmodar
att det icke heller är uppriktigt menadt, det vore att hos hr Erslev
förutsätta en allt för stor naivitet, utan har väl allt detta af hr
Erslev skrifvits för att inleda »spörgsmålen» med en ingress, som
skulle gifva läsarne den rätta stämningen. Hr Erslev har häri icke
handlat klokt.

b) Här är icke fråga endast om en linguistisk tolkning, utan
om den riktiga uppfattningen af aktens väsende och karakter. Den
tolkning, som icke blott öfverensstämmer med aktens ordalydelse,
utan äfven ined dess historiska förutsättningar, med den närmaste
samtidens uppfattning och iued beskaffenheten af dess politiska
tillämpning, måste hafva företräde framför en tolkning som dels icke
dels sämre uppfyller dessa fordringar. Härmed är den första frågan
besvarad.

c) Jag har aldrig tänkt eller sagt en sådan orimlighet, som
den hr Erslev påstår skulle framgå af min uppfattning af akten,
eller att brefvet skulle gå ut på »at 17 mänd besiutter» unionen.
Detta är värre än ett missförstånd. Jag har sagt att de sjutton,
hvilka i akten angifvas skola besegla brefvet, voro att betrakta icke
blott som trovärdige män, såsom Paludan-Müller och hr Erslev
påstå, utan som representanter för de tre rikenas råd, hvilka (råden
nämligen) sägas, med konungens och drottningens samtycke, sluta
unionen på de i akten intagna villkor. 1 Iiela hr Erslevs tal om att
de sjutton ingenstädes »tåler myndigt i deres eget uavn», att det
ingenstädes heter: »Vi beslutte, vi dagtinge», att »de overhovedet ikke
nævnes som nogen statsmyndighed» är således ett fäktande i luften
och förtjänar intet afseende, såsom grundadt på det osanna påståendet,
att jag skulle sagt att de sjutton beslöto unionen.

Hr Erslev finner nu för godt att skänka uppmärksamhet åt
betydelsen af de bekräftelseord, hvarmed de sjutton inleda aktens
afslutning. »Taget alene», säger han, »vilde denne sätning ganske vist
tyde på, at udstederne tåler med en vis myndighed, större end
blötte vidners». Detta får dock icke gälla, ty det passar icke för
hvad hr Erslev (brut anfört. Hvad var då detta? jo det ofvan
citerade: »De tale ikke myndigt i sitt eget navn» etc. Härtill svaras,
att intet i akten hindrar att den afslutas såsom skett; i själfva
af-slutningsorden linnes ingen motsägelse mot akten i sin helhet, men
att något befullmäktigande för de sjutton att besegla å egna och de
öfrigas vagnar icke är intaget, beror belt enkelt därpå, att akten är

1 Här üt naturligtvis endaat fritgn om hnru det ar i nktea meaadt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1891/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free