Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNEN UR MIN LEFNAD
5
slutad campagne i Pommern många officersvakanser inträffade,
värfvades ynglingar till diverse corpser. Som jag var känd att
vara god ryttare, blef beslutadt, först att jag skulle ingå på
gardet till häst, sedan på lifregementets husarer, der jag,
utnämndes i febr. 1808 att vara 2:a adjutant på stat. Min
grad-passering började genast vid gardet till häst, men afbröts vid
krigets utbrott, då jag beordrades att inställa mig vid regementet.
Min tjenstgöring började vid en depötsq vadron, der jag, utan
annan kunskap i tjensten än hästdressyren, hufvudsakligen fick
utgöra en stallmästarebefattning. Vi afmarcherade efter
regementet i april till Karlstad, och här fick jag en kommission,
som hotade både mig och den trupp, mig anförtroddes, med
förstörelse. Mitt åliggande blef att med fyra sqvadroner rekryter
och remonter afraarchera till Norge, der uppsöka sqvadronerna
och aflemna truppen, och detta befäl gafs en 17-årig yngling,
hvilken ännu icke passerat graderna, och utan biträde af någon
underofficer eller äldre husar, blott en trumpetare blef mig
följaktig. Nu skulle jag släpa med mig en hel månads proviant
och fourage, uttaget efter flera fältstater, och fördela äfven detta
qvantum på de olika sqvadronerna. Hvarest dessa funnos visste
ruan ej; jag hade således marcheroute endast till gränsen vid Eda
skans. Uti mina order var bestämdt, att erforderligt antal
dragare till denna stora tross redan fanns å alla stationer att
tillgå. Så förhöll sig äfven första marchedagen; men sedan
felades de alldeles och mina rekryter måste således oupphörligt
uppsöka dem i den glest bebodda orten. Mitt begrepp om
militärisk lydnad ville ej medgifva minsta rubbning i marcherouten,
hvarför jag under 5 dygn var i oupphörlig rörelse natt och dag,
nästan utan annan rast än mat- och fodringsstunderna.
Bi-vuaker togos på kälade jorden och i snö, utan begrepp om dervid
nödiga iakttagelser med eldar och annan omvårdnad. Vägarna
voro uti islossningen på många ställen ofarbara, och marchen
togs öfver vildmarker. Dock framkom jag på bestämd tid utan
någon annan förlust än förstörda och sönderbrutna hästar, deraf
2:ne blifvit qvarlemnade i en by. Sjelf var jag dock genomsjuk;
men stadd uti en spasmodisk nervspänning och genom
öfverdrifven själsansträngning uppehållen, så länge det svåra ansvaret
mig ålåg, hängde jag på hästen, till dess jag framkom till
min sista station vid Matram’ i Norge, der jag till kornetten
baron Essen, återstående befälhafvare för den förstörda Örebro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
