Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
CLAES FREDRIK HORN
Saa skulle Verket Du saa klogt opsatte,
Ej vorde fuldent, fuldent till Din løn!
Saa skulle Noves Drott da mötte fatte
At Skiebnens jernhaand stræd mot Folkets Bøn.
Erkendligt Norge Krönen paa Dig satte,
Det kroned Wærket, da det kroned Dig.
Dets Sønner fri och lycklige sig skatte,
Då samme jernhaand rædsomt hæver sig.
Den faldt saa tungt og Wærket stod i flarn me
Den noreke Bonde stræd med Kaarde slag,
Men rædsomt rives han fra elsked stämme
Og tabt var Norges Hæld og gode Sag.
Saa var bestemt det slag Du skulle bære
O ædle Drott! men aldrig glømmes Du
Og Nores Søn igen dets Søn skal lære
At kun till deres Frelse stod Din Hu.
S. D. varit befalld till kronprinsen; tagit afsked af honom
och arfprinsen, då jag hvarje stund väntar på depecher, dem
jag till Stockholm skall öfverföra, jemte hälsning till konungen,
att kronprinsen om 8 dagar lemnar Christiania.
Jag skall då skiljas härifrån, sedan min tjenst hos
commissarierna upphört. Det sker med ingen saknad och med samma
öfvertygelse om sakernas ställning, som jag under loppet af mitt
vistande härstädes fattat.
Norrmännens verk äro modeller af jätteföretag, hvars
anläggning väl kan beundras, men de hvarken båta landet eller
kunna utföras i den skala, som åsyftas.
Utan tvifvel skall historien bedöma norska insurrectionen
såsom både storartad och äfventyrlig; ty ett stort exempel lemnar
alltid ett folk, som vet att höja sig ur slafveriet till ett visst
oberoende. En annan sak är, om, hvarföre och huru denna
statsreform kunnat lyckas.
Hvad jag alltid med nöje skall ihågkomma, är det intryck,
hvarmed jag första gången skådade den oändligt sköna
Christi-aniadalen, sedd från Ekeberget, och stadens pitoreska omgifningar.
Bland undersköna ställen minnes man alltid Bogstad och dess
lika älskvärda som gästfria ägare.(19)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
