- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
50

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

CLAES FREDRIK HORN

aktning och utan att Tan hvad norrmännen högt uppskattade hos hans frände,
en Karaten Anker eller en Falsen, gillades hans väl till statsminister.
90 Konungen misstänkte äfven, att uågon tillställning varit afsedd med eldsvådan,

och jag nödgades till hans lugnande redogöra för händelsen.
21 Konungen var i synnerhet angelägen att veta, det kronprinsen och prins Oscar
icke kunde hafva n&got att befara af orostiftare i Christiania. Hans Maj:ts
lynne var serdeles lifligt och uttryckte det välbehag han erfor att skåda sitt
älsklingsregementes uniform. Jag kom då att omnämna, huruledes den sqvadron,
jag tillhörde, hade haft den nåden att paradera för H. M. på hafvet, då stående
i krubborna på våra trånga fartyg vi passerade tätt under linieskeppet Gustaf
den store. Konungen täcktes påminna sig det han gifvit sina husarer ordres
att uppsegla mot Fredriksstad. Vi fingo också riktigt en befallning oss
till-ropad från skeppet att ställa obs under öfverste Bruncronas befäl, som då med
skärgårdsflottan besköt fästningen. Men denne blef rätt förlägen öfver en så
onyttig förstärkning och lade oss undan fiendens eld vid Kragcrön.

Derigenom fick jag tillfälle att från landthöjden betragU affairen och såg
hnru svårt våra canonslupar hade att under striden hålla linien mot ströinen,
samt huru de vid deras tillbakadragande mot aftonen kommo i sådan ställning,
att deras eld skulle varit skadligare för dem sjelfva än för fienden. Den
upphörde derföre, oaktadt fästningens fortgick med ökad styrka, och skulle, om den
varit bättre riktad, gjort stor förödelse bland sluparne.

Jag påminner mig alltid detta förhållande, då vapnets fördelar så högt
prisas; hvilket synes äfven varit afsigten med införandet i en tidning af
berättelsen om just denna affaire. Min ställning derunder var ganska gynsam för en
åskådare, då jag till och med kunde skönja knlornas lopp, så vida de voro i
någorlunda linie med mitt öga, och jag förnam nogsamt hur ringa eller ingen
verkan var af de lågt liggande sluparnes eld mot ett artilleri, serverat öfver
jordvall; den syntes varu riktad mot embrasurerna, men gjorde endast skada på
några hustak i staden. Hade ett skepp här legat förtöjdt, skulle dess högre
batteri otvifvelaktigt gjort vida större verkan och icke äfventyrat att bringas ur
linien. Denna anmärkning rörer ett för rikenas förening visst icke främmande
ämne, emedan 1814 års Grundlov berättigar Norge att icke biträda union med
ett verkligt sjöförsvar aå egendomligt för Norges skaplynne uch dess 30,000
enrollerade sjömäu. Ett par flytande fästningar skulle likväl, i unionelt afseende
oändeligen bättre uppbära norska flaggan än de båda bergfästena på svenska
gränsen.

« »

Författaren bar inledt Minnena fr&n föreningen med följande
reflexioner:

Åskådare af detta politiska drama, soiu skulle föreställa en
förening af Skandinaviens 2:ne folk, hade jag antecknat åtskilligt af
hvad jag dervid fann anmärkningsvärdt och bifogat några reflexioner,
som, egentligen vittnande om min uppfattning af händelserna för
dagen, likväl torde i n&gra fall antyda de åsigter, som af mången
svensk och åtskillige norrmän hystes på den tiden. Läsaren må döma
om de rättvisas af senare tiders erfarenhet, då detta flygtiga bidrag
till historien om en viglig tilldragelse utgörande fortsättning nf en
under kriget 1814 börjad dagbok med noter af senare data, delgifves
en allmänhet, som synes med ökad uppmärksamhet betrakta de
unio-nella missförhållandena.

Stockholm i Maj 1852.1 C. F. Horn.

’ Under titeln Ett bidrag till historien om vestra arméens insurrektion år 1609
är en mindre del af dessa >Minnen» i flerestädes ändrad form tryckt 1857. Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free