- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
79

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

underrättelser

79

-men hans ätt utslocknade snart pä manssidan. En sondotter, gift
med en grefve af Melville, förde grefvetiteln af Leven öfver till denna
familj, och det är anledningen, hvarföre Alexander Leslie förekommer
i denna bok. Liksom så många andra skottar rikare på mod än på
penningar, trädde han redan på Karl IX:s tid i svensk tjänst och blef
snart en af Gustaf Adolfs ryktbaraste skotska krigare, till sist svensk
fältmarskalk och generalkommendant i vestfaliska kretsen. Såsom
kommendant i Stralsund 1628 vann han först ett namn. Föreliggande
verk innehåller vidare ett antal bref till James, markis af Hamilton,
angående dennes expedition till Tyskland 1631, till hvars möte Leslie
skickades af den svenske konungen. Brefven äro från Gustaf Adolf
(5 stycken),’ Leslie själf, L. Camerarius och Salvius; äfven den svenske
konungens instruktion för Leslie meddelas. Leslies sista bref till
Hamilton är dateradt Stade den 26 nov. 1632 och innehåller en kort
berättelse om slaget vid Lützen. »Hur kan det annat vara», heter
det där bl. a. om Gustaf Adolf, »när hufvudet, som spred sådant
himmelskt inflytande till alla de underordnade lemmarna, att aldrig någon
söndring eller svaghet syntes hos dem, hur kan det annat vara, sedan
hufvudet tagits från kroppen, än att dess lemmar skola råka i mycken
vanmakt och förvirring», hvilket dock icke hindrar honom att till
Gustaf Adolfs efterträdare som högste ledare föreslå — Fredrik V af
Pfalz. 1638 återkallades Leslie till sitt fädernesland vid de
begynnande oroligheterna och fick vid afresan i hedersgåfva af svenska
regeringen två kartauer, 10 fältstycken med tillbehör och 2,000
musköter (man erinre sig att det var strax före inbördes krigets utbrott)
och dessutom en årlig pension på 1,200 riksdaler: utan tvifvel en
kunglig belöning för trogna tjänster. Hemkommen spelade han, att
börja med, en stor roll i sitt fädernesland och blef 1642 grefve af
Leven, hvilket föranledde Axel Oxenstierna att sända honom ett
lyck-önskningsbref (12/9 1642, afbildadt i facsimile) på samma gång som
han i en annan skrifvelse afhandlade den politiska ställningen. Till
Leslie, ännu en gång i spetsen för skottarne, var det som Karl I 1646
öfverlämnade sig. Längre fram tog han parti mot Cromwell och
parlamentet, men fann i den förre sin öfverman som krigare. Efter
slaget vid Worcester blef han tagen till fånga, men frigafs efter någon
tid på förbön af ingen mindre än drottning Kristina af Sverige. Han
hade under alla åren stått i korrespondens med Axel Oxenstierna,
och i ett (odateradt) bref på svenska tackade han denne för
drottningens bemedling. Några år därefter dog han 4/« 1661. Hans boklärdom
skall ej ha varit stor; och en sägen är att fältmarskalken hvarken kunnat
läsa eller skrifva. Att han kunnat rita sin namnteckning, därom vittna
bl. a. många handlingar i svenska riksarkivet, och åtminstone det
senare påståendet bör sålunda måhända räknas som förtal. Men hans
styfva fingrar grepo säkerligen hellre om svärdfästet än om pennan
och något skriftligt af hans hand utöfver namnteckningen synes
verkligen ej förekomma. Ett porträtt af Gustaf Adolf i familjens ego
(helfigur) åtföljer det Melvilleska verket i afbildning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free