Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
ännu en gång kari. xii:s död
spridning är, att belägringsarbetet, så att säga, af sig själft
upphörde omedelbart sedan konungens lik bortförts ur löpgrafven,
en timme efter hans död. Ett annat bevis är, att följande
morgon fältsekreteraren, som skulle föra protokollet i
krigskonseljen, innan han begaf sig till högkvarteret, yttrade sin åsikt
att belägringen då skulle upphäfvas. Utsikterna i sin helhet
voro således ej lysande, i synnerhet som underrättelserna från
Armfelt gåfvo tillkänna, att norra hären höll på att
upprifvas-af anledningar, som snart kunde göra sig kännbara äfven för
den södra hären.
Den 30 november, adventssöndagen, tidigt på morgonen
begaf sig Karl XII från den lilla brädhytta, som han för sin
räkning låtit uppföra bakom Gyldenlöwe, i hvilken han tillbringade
sina hvilostunder under de sista dagarne af sitt lif och där han
intog sina måltider, till högkvarteret i Tistedalen. Efter
ankomsten dit genomläste han en del papper, bland andra
de-Brennerska. Kl. 10 f. m. aftog han med lifkirurgen
Neumanns-hjälp sin under veckan begagnade dräkt och påtog sig en
alldeles-ny och ren — linne, blåa kläder, hatt, handskar, stöflar och
sporrar, stoppade i fickan en bönbok med Gustaf Adolfs porträtt1
samt de genomlästa papperen. Därefter gick han i högmessan’
och af hörde predikan om Kristi inridande i Jerusalem; åt så sio
middag och gick i aftonsången, men syntes, mot vanligheten,
något olustig till sinnes. Efter gudstjänstens slut2 kastade
hände papper han bar på sig, på elden, satte sig på sin häst
Eng-ländaren och red ner till belägringsarbetena igen, ej till sin hytta,,
såsom vanligt, utan på en gång fram i löpgrafven, dit han
anlände fram emot kl. 4 e. in. Där möttes han af de närvarande
officerarne, tycktes nu vara vid ovanligt glädtigt lynne, gick efter
sin vana omkring öfverallt, ifrån det ena stället till det andra,,
och talade med hvem han mötte och kände. Mörkningen föll
nu på — det var midt i december månad (den 11 dec. n. st.) —
och en tjock dimma täckte den smala dalgången mellan
Gyldenlöwe och fästningen. Det var tid för soldaterna att börja natten»
arbete med den sista löpgrafven under belägringen. Men denna
dag tycktes det gå långsamt, trögt och tungt för dem att komma
1 Eller Gnstaf Adolfs porträtt oeh en bönbok, eller Gnstaf Adolfs bönbok och
porträtt, enligt olika uppgifter. Under hela sin lifstid bar han denna bönbok och’
bild på sig.
2 Lundblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
